Hemma har vi i några veckor pratat om att komplettera våra bidrag till välgörande ändamål. Det började med att vi såg på filmen Oceans, som var väldigt vacker men också väldigt rörande. Flera av tittarna hemma i soffan grät, säger inte vilka, och vi började prata om vad vi kan göra för att stödja arbetet med att få till bättre världshav. Utöver medvetna val av det vi äter och slänger så sa vi att vi skulle bidra ekonomiskt på något sätt. Det slutade med att vi kikade över alla bidragskomponenter i budgeten och gjorde justeringar och tillägg både här och där :)

Så nu är vi späckhuggarfaddrar till världsnaturfonden och hjälper varje månad med ekonomiskt stöd för världshavens räddning. Under tiden har vi pratat om Röda Korset, Unicef och Rädda Barnen och fler. Emilia har uppenbarligen nappat på tankarna för i köket hittade jag det här lilla bidragsskrinet :) Här ska vi som har några spänn över tänka på barn i världen i samband med matlagning och stoppa ett bidrag i bössan. Emilia ombesörjer att fonden kommer Rädda Barnen till godo. Väldigt fin tanke av en nioåring!

Det är dessutom ett prov på stor förståelse av mänskliga mekanismer eftersom skuldkänslan kan slå en rätt hårt när man släntrar in i köket för att ta sig en bacon-nutella-banan-macka på kvällskvisten, och ser en bidragsplånka för Rädda Barnen framför sig! Smart, ruggigt smart :D