Den 22 augusti 1967 föddes vår webplats grundare, samhällsförbättraren, samtalens förnyare och med metaforen i en havnelson, peterA :) Vi vill passa på att överraska med ett inlägg helt i fåfängans och egenkärlekens ädla färger och utbringa ett fyrfaldigt leve för denne livsberikare, peterA!
Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!
Må din dag, likt ditt lyckliga och framgångsrika liv, som för så många blivit en avbild av de många möjligheterna, få kantas av rosenblad i tusende färger, och lysas upp av solens ljuva strålar som likt påfågelns fjädrar skina över din gyllene och spänstiga lekamen. Vi önskar dig en tillika upphöjd plats, som likväl du höjer upp oss när vi på smutsiga fötter omkring dig oroligt och sökande vandrar efter din evinnerliga visdom och djupa mildhet, där du kan se över världen som ligger för dina fötter.
/redaktionen
Nej men… så fint och så snällt. Jag blir rörd av omtanken, omsorgen och de fina orden :) Först blommor på Sterias after work ikväll. Helt oväntat och fullständigt egoboostande och så nu detta. Nej, ni är helt enkelt för underbara min kära lilla redaktion, och vilka ord ni tar i vår mun, eller jag menar vår blogg. Vi är ett strävsamt gäng, som inte alltid håller med om vad jag tänker och känner och säger alla gånger, men ni har ju helt rätt i att vi älskar oss själva rätt mycket. Annars hade vi väl inte skrivit något sådant överdådigt och överraskat oss med :)
Vad månde komma härnäst? Har jag förberett frukost till mig imorrn, slagit in ett paket kanske? Vem vet, vi får väl se…
– I know I love me, don’t I?
– Yes my precious, I love me too, very much!
Men snälla kära peterA, det är ju du värd. Det finns ingen i denna värld som är värd att älska sig själv så mycket som du! Likt molnen täcker solen, likt isen täcker vattnet, likt fjolårets gamla löv täcker den livgivande jorden – så är ock du. Som det mörka kyliga molnet som täcker den varma brännande solen är det inte alltid vi älskar och uppskattar eller ens förstår varför du gör som du gör, men dina avtryck i din omgivning är nödvändiga och för helheten helt avgörande för framtiden. Som isen skenbart och endast periodvis dödar det rörliga och konstnärliga vattnet lägger du också en hinna av lugn och reflektion över oss ynkliga spattiga fiskar som inte vet mer än en kubikmeter h2o och några alger. Och likt de döda löven som inför vintern spelat ut sin roll i naturens stora förbränningsmotor och till synes värdelösa en efter en landar på den fuktiga snigelbeklädda marken ger du ock på nytt oss näringstörstande fastvuxna träd ny mylla att sträcka ut våra förståelsetörstande rötter genom.
Vi är inte bara din redaktion, vi är du. Du är inte bara vår peterA, du är vi.
Vi är ett, och vi skola aldrig skiljas åt :D
Grattis på födelsedan! Du har just gett egoexcentrismen ett ansikte :) Synd att ingen kom ihåg mig på min födelsedag, bode ha skaffat mig en blogg och skrivit mig ett inlägg själv…
Grattis, vem kunde tro att du bara var 41 år ;->
Grattis på födelsedagen! Det är härligt med människor som vågar säga som det är, att de tycker allra, allra bäst om sig själva och att egot är bäst i världen. Låt mig tipsa om Anja Pärsons sommarprat 2007 “-Jag tänker helt osvenskt säga att jag är Världens bästa skidåkare”.
Men jag undrar hur det skulle gå för dig i en scitzofreni-utredning?! ;)
Hoppas det blir en bra födelsedag för dig och redaktionen!
Hej och tack allisammans :) Nu är dygnet över och uppvaktningen slut och gästerna har gått hem och kräftorna är uppätna. Nästan så att det var coolare att fylla 41 eftersom det var mindre pretantiöst och det fick bli som det blev och det blev så bra ;)
Egoexcentrism, ett så vackert ord, @nders. Det ska jag komma ihåg och använda själv vid tillfälle. Och snorkfröken, jag håller med, eller jag menar hur kan jag hålla med i din fråga, hrm, du säger inget utan bara undra så jag svarar, ingen kunde tro det. Eller vänta nu, alla kunde tro att jag bara var 41, eller hur vill jag ha det nu :)
Och Åsa, tack för tipset om Anja, ska lyssna, och jag tror att vi skulle göra toppresultat i en schizofreniutredning. Vi har full koll på oss själv.
– Äsch, det har vi väl inte, minns du inte den gången då…
– Tig! Vi pratar inte mer om det. Vi har kontroll!
– Jag håller med, vi har inte alls nån koll på läget. Se bara på det här samtalet som skulle fälla oss direkt.
– Jag skriver ju små meddelanden till oss i bankfacket, det är det väl inget fel med?
– Och hur är det med våra självcoachingövningar. Det är väl ingen som sett oss ensam i konferensrummet då vi är utmanande på gränsen till det vårdslösa mot oss själv?
– Men om vi nån gång kunde vara överens med oss själv då!
[det har uppstått ett fel och samtalet avslutas]