The chicken and the pig

Det var en gång en höna och en gris som bestämde sig för att starta en restaurang. Den skulle servera skinka med ägg. De fixar finansiering, bygger restaurang, anställer personal och börjar planera all marknadsföring inför den stora öppningsdagen. Allt går jättebra tills grisen en morgon vaknar, tittar på hönan och känner att något är fel. Det går upp för henne att hönan inte känns lika engagerad längre, att det i själva verket varit hon själv som drivit alla aktiviteter och kommit med alla idéer. Grisen tycker att det känns djupt orättvist och förstår plötsligt att den uppoffring av sin egen skinka hon själv behöver göra för deras gemensamma framgång är mycket större än hönans enkla bidrag av ägg och innebär ett starkare engagemang och ett större ansvarstagande för resultatet.

Hur gör vi för att få fler grisar i våra verksamheter?

3 thoughts on “The chicken and the pig

  1. Tja, grisar har jag inte träffat på så många av men ett och annat svin siktas mellan varven. Fast de har ju inte riktigt samma inställning till det här med engagemang och ansvar som grisen.
    Jag vet dock inte hur man odlar grisar men kanske kunskap, glädje och så lite tango kan vara gångbara faktorer :-)
    Menar alltså att det är viktigt att lyssna på vad människor kan och vet och att ta emot det med glädje och entusiasm. Kan man sen slå klackarna i taket och lägga en sula på parketten lite då och då så kanske grisarna blir fler och mer intresserade av att bidra?

    Nöff

  2. (: Tror jag det! Men det gäller att alla har grisen med sig på dansgolvet, för hönor som ska dansa är som … som när jag försöker mig på några coola discomoves inför mina förstummade barn :)

    (Och visst, jag hämnas deras hån med att övertyga dem om att jag visst har lovat ställa upp på skoldiscot och vara danslärare för alla skolans elever :)

    Som en vän till mig brukar släppa ur sig… Mwhoaahaahaahaahaaaa

  3. Kanske en kurs hos den gode Rogga kan vara på sin plats? För att inte skrämma dina små telningar från vettet och till tystnad. Rogga var ju en överdängare på sjyssta moves som du minns :-)

    Vet inte om det är bra att hämnas när det gäller ens egna barn dock…förståeligt med tanke på den kultstatus man gärna vill ha i deras rankinglista…men är det långsiktigt en god strategi???? Passar man sig inte riktigt noga hamnar man på hemmet snabbare än man mår väl av och där lär till och med du göra succé med dina cola discomoves.
    Mwhoaahaahaahaaaa

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *