Och vips så har vi lämnat in mastodontrapporten i metodkursen så ska vi in i nästa delkurs, Sociologins klassiker. Syftet med denna delkurs är att få en grundläggande insikt i vad klassisk sociologi är och vilka grundläggande frågeställningar och synsätt som kännetecknar den. Vi kommer att läsa tre klassiker och har målsättningen att förstå dessa klassikers sociologiska frågor, synsätt och begrepp, samt kunna kritiskt granska dem och dess relevans i dagens samhälle. Wow! Kursen är uppdelad i fem temaperioder och till varje tema blir det en examinationsuppgift – skriftligt. Det blir en mastig nöt att knäcka, och nu blir det upp till bevis om jag klarar av att läsa en halvtidskurs på 4-8 timmar i veckan :)
Jag kommer inte att skriva ut alla arbetsuppgifter på webben i den här delkursen, men däremot publicera dem i pdf-format. Det blev för stora sidor och för oöverskådligt. Jag är lite för kass på grafisk layout och informationsstruktur för att få till det så där bra…
Först ut är Sociological theory (vilken grym titel :) och därefter kommer dom i en icke prioriterad eller med annan betydelse ordning; Karl Marx, Emile Durkheim och Max Weber. Som sista grädde på det delikata, men ack så traditionellt manliga, moset blir en samlad diskussion. Just det, nytt för denna delkurs är introducerandet av diskussion som arbetsuppgift. Vi ska utifrån Sociological theory skriva underlag till en diskussion om ett antal frågor. Märkligt att inte få skriva svaren direkt :)
Nåväl, mer kommer så småningom. Målet är att åtminstone klara ett G på denna delkurs ;)
Litteratur som vi läser är:
1 – George Ritzer, Sociological theory, 2008, 7th edition. Mer info
2 – Karl Marx, Lön, pris och profit, 1865. Mer info
3 – Karl Marx, Människans frigörelse, 1995. Mer info
4 – Emile Durkheim, Självmordet, 1983. Mer info
5 – Max Weber, Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, 1978. Mer info
Tema 1. Diskussionsfrågor
Uppgiften är att utifrån Ritzers & Goodmans “Sociological theory” utforma en diskussionsfråga för vardera av de tre teoretikerna Marx, Durkheim och Weber. Att utforma en diskussionsfråga innebär att ni förutom att ni skriver ut själva frågan också ger en kort bakgrund till det ni vill diskutera och få svar på. Det räcker således inte att skriva vad är…, utan ni måste formulera den så att den ska kunna ligga som grundför diskussion vid ett tänkt seminarium och/eller för en diskussion i diskussionsforum.
Svar: Ladda ner som pdf.
Betyg: Godkänt. Tack för inskickad uppgift! Bra frågor genomgående. Synd att vi inte får diskutera dem i helgen. Ska bli intressant att se hur du utvecklar detta i kommande uppgifter! /Jonny
Tema 2. Karl Marx
a) Vad är huvudbudskapet? Vad vill Marx få sagt?
För att svara på dessa frågor kan du exempelvis redogöra för Marx historiematerialistiska sätt att se på världen, om hur profit uppstår och hur arbetaren exploateras i det kapitalistiska samhället, om alienation och om kommunismen och hur den skiljer sig från alla tidigare rörelser.
b) Hur framförs budskapet? Vilka utgångspunkter har han för sin framställning?
Här kan du diskutera vad han bygger sin argumentation på. Vilken metod och vilket material använder han för att bygga upp sin argumentation? Vad är studieobjektet och hur tar han sig an det? Vilka tidigare kunskaper/teorier diskuterar han med och emot? På vilket sätt diskuterar han att historien är mänskligt skapad?
c) Hur kan man applicera Marx argumentation (eller delar av) på ett idag aktuellt tema?
Välj ett aktuellt tema och applicera Marx argumentation (teorier) för att analysera detta.
Kom ihåg att använda dig av Ritzer & Goodmans kapitel om Marx i “Sociological theory” för att vägleda dig i diskussionen av dessa frågor. Den vägledning som ges under varje huvudfråga ska fungera just vägledande och inte begränsande.
Svar: Ladda hem som pdf.
Betyg: 8 av 10. Tack för inlämnad uppgift. Den är godkänd (8p), med följande kommentarer: Bra redogörelser och diskussion genomgående. Du hade gärna kunnat redogöra och diskuterat utförligare kring Marx metodologi (dialektiken och den historiska materialismen), samt hans syn på människan. Det hade kunnat göra din egen kritik något mer nyanserad. Exempelvis hur såg Marx på hur proletariatet skulle bli medveten om sin egen situation, var det verkligen genom hans argumentation? Vägen till klassmedvetenhet går nog snarare den materiella vägen än den utifrån intellektuella i Marx fall. MEN jag håller med om att det går att tolka Marx olika (speciellt framgår olika saker på olika ställen i hans texter). Plus dock för att du ägnat dig år kritiskt tänkande. Intressant användning av Marx på ett idag aktuellt ämne. Bra användning av originaltexterna. Hälsningar Jonny
Behandla boken Självmordet [Durkheim, Emile] utifrån följande frågor:
a) Vad är huvudbudskapet? Vad vill Durkheim få sagt?
För att diskutera dessa frågor kan du exempelvis redogöra för Durkheims resonemang kring de självmordstyper han lyfter fram, hur självmordsfrekvensen varierar och för självmordet som ett socialt fenomen.
b) Hur framförs budskapet? Vilka utgångspunkter har han för sin framställning?
Vad är studieobjektet och hur tar han sig an det? Vad är exempelvis ett socialt fakta och hur ska det undersökas? Varför är självmordet att betrakta som ett socialt fakta? Vilken metod och vilket material använder han för att bygga upp sin argumentation? Vilket bidrag kan/bör sociologin som vetenskap göra?
c) Hur kan man applicera Durkheims argumentation på ett idag aktuellt tema?
Välj ett aktuellt tema och applicera Durkheims argumentation (teorier) för att analysera detta.
Svar: Ladda hem som pdf.
Behandla boken Den protestantiska etiken och kapitalismens anda [Weber, Max] utifrån följande frågor:
a) Vad är huvudbudskapet? Vad vill Weber få sagt?
För att diskutera dessa frågor kan du exempelvis redogöra för hur den protestantiska etiken kan förklara kapitalismens framväxt i Europa med hjälp av nyckelorden arbetsdelning, predestination, asketism och flit, samt synen på rikedom.
b) Hur framförs budskapet? Vilka utgångspunkter har han för sin framställning?
Här kan du diskutera vad han bygger sin argumentation på. Vilken metod och vilket material använder han för att bygga upp sin argumentation? Vad är studieobjektet och hur tar han sig an det? På vilka sätt relaterar och förhåller sig Weber i denna text till några av de begrepp som tillskrivits honom som bidrag till vetenskapen och sociologin, såsom rationalitet, handlings- och idealtyper.
c) Hur kan man applicera Webers argumentation på ett idag aktuellt tema?
Välj ett aktuellt tema och applicera Webers argumentation (teorier) för att analysera detta.
Svar: Ladda hem som pdf.
I denna uppgift ska ni jämföra och diskutera Marx, Weber och Durkheim i förhållande till varandra utifrån något eller några teman. Ni kan med fördel välja något av dem jag föreslår eller välja att utgå från ett eget valt tema. De teman jag föreslår är metodologi, synen på människan och samhället, utveckling eller religion.
Denna uppgift ger stor frihet i att fritt välja ämne, men kom ihåg att bedömningen av uppgiften sker utifrån er förmåga att jämföra och diskutera Marx, Weber och Durkheims resonemang gentemot varandra och gentemot det valda temat. Centralt i bedömningen blir hur väl ni applicerat de tre teoretikernas texter (med hjälp av referenslitteraturen) till det valda temat och att det finns en god balans mellan hur stor plats de får inbördes.
Svar: Ladda hem som pdf.
Betyg: 19 av 20. Hej, tack för inlämnad uppgift. Den är godkänd (19p) med följande korta kommentarer:
Mycket bra kring temat metodologi i jämförande analys. Vore intressant att vidare, om det funnits plats, se hur du skulle diskutera förhållandet metodolgisk kollektivism kontra individualism hos Marx och på vilket sätt den dialektiska metoden kan uppfattas som deterministisk. Vidare hur du tänker kring att Weber använde sig av empirisk data TROTS hans tolkande (hermeneutiska) ansats (min tolkning av det du skrivit) Det finns väl ingen motsats mellan att vara hermeneutiker och använda sig av empiri…(dock kanske vilken sorts empiri som används kan skilja sig…).
Men alltså mycket bra. Hälsningar Jonny
Hej, jag har nu tittat igenom helheten för att ge ett slutbetyg på delkursen Sociologins klassiker. Det blir ett B, alltså mycket bra.
För motivering av betyget hänvisar jag till mina kommentarer på dina inlämnade uppgifter och till de ämnesspecifika betygskriterierna för sociologi (se under Studiehandledning och vidare under allmänna instruktioner för inlämningsuppgifterna).