I kursen kommer det segregerade arbetslivet att ställas i fokus. Syftet är att vi med hjälp av kurslitteraturen skall lära oss att analysera arbetslivets sociala strukturer så att vi i slutet av kursen självständigt kan använda kurslitteraturen för att bearbeta ett arbetslivsrelaterat problem med avseende på kön, klass och etnicitet. Spännande :)

Kursen är delad i fyra teman, enligt normalt upplägg. Dessa teman syftar till att skapa en röd tråd genom kursen samtidigt som de fördelar arbetsbördan över tid. De första tre temana behandlar kurslitteraturen var för sig och det fjärde förväntas sy ihop kursen genom att de olika perspektiven relateras till varandra och tillämpas på något arbetslivsrelaterat problem. Den sista uppgiften kommer lagom till slutspurten inför semestrar och skollov och kommer att innebära en extra utmaning ;)

 Litteratur som vi läser är:
1 – Edgell S., The sociology of work. 
2 – Connell R.W., Maskuliniteter.
3 – Gunnarsson E., Kors & Tvärs 

Tema 1. Arbetsliv och samhälle

Först ut är ett tema om arbetslivssociologi i allmänhet.

Under detta tema skall vi undersöka vad som är arbetslivssociologins studieområde. Den bok ni skall läsa innehåller flera exempel på arbetslivssociologiska studier. 

Uppgiften består i att du som student recenserar två kapitel ur boken the Sociology of Work. Du kommer att bli tilldelad de kapitel du skall recensera. Ett av kapitlen ger en bred introduktion till arbetsliv och samhälle och recenseras av alla. Det andra kapitlet blir du särskilt tilldelad och skall publiceras i WebCT där ni studenter kan ta del och lära av varandras. Utgå ifrån följande instruktioner: 

    En bok/artikelrecension är ett sätt att presentera en bok eller en artikel för andra läsare. Den som recenserar förmedlar dock sin egen uppfattning om det som recenseras och är därför personlig. En recension kan ses som en introduktion till texten.

    En recension bör innehålla en kort sammanfattning av textens handling (frågeställning/tes, metod, resultat och slutsatser).

    I det personliga omdömet kan man ta upp flera olika aspekter av texten. Hur språket upplevs, om texten håller ihop och fungerar, trovärdighet etc.

    Den viktigaste uppgiften är att förmedla en åsikt om texten för andra läsare och därför är det viktigt att försöka beskriva hur man själv upplevde den. Hur pass tycker du att författaren lyckas med sina intentioner oavsett om man håller med författaren i sak.

max 2 A4-sidor per recension

Svar: Ladda ner Recension 1 – pdf och Recension 2 – pdf.

Betyg: Godkänt. Peter, här kommer mina kommentarer på dina båda recensioner: Du behärskar rescensionsformen väldigt väl. Börjar bra med en relevant, väl sammanfattad och inte för detaljerad beskrivning av texterna du läst. Du skriver med en personlig stil och kopplar till egna reflektioner så att läsaren av recensionen kan förstå hur du sett på texten du recenserar. Denna examinationsdel betygsätts endast med betyg godkänd eller icke godkänd. Du är godkänd utan problem. Hälsar Angelika

Tema 2. Genus

Connell talar i boken om kampen att förändra den hegemoniska maskuliniteten. Hur beskriver Connell hegemonisk maskulinitet? Varför är det viktigt att förändra den? På vilka sätt föreslår Connell att sådana förändringar kan göras? Hur tänker du kring dessa frågor när du läser Connells bok?

Varje elev skriver ett debattinlägg utifrån frågorna ovan, med korrekt hänvisning till Connells skrifter. Dessutom ska alla skriva minst en kommentar på någon annans debattinlägg där Connell refereras.

Svar: Hegemonisk maskulinitet definieras av Connell som “den konfiguration av genuspraktik som innehåller den för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet“. Trots att Connell skriver att det är en konfiguration av genuspraktik, ska vi inte förledas att tro att det är en statisk konstruktion, snarare en löpande process (Connell, 2008:110). Connell menar att den maskulina hegemonin utvecklas över tiden (Connell, 2008:115) och att dess utveckling påverkar och påverkas av alla dess aktörer, vilket kan upplevas som mycket mer komplext att studera. Hegemoni som ord betyder “ledarskap” eller “ledande ställning”, ofta med ett medfört intresse av att bibehålla denna hegemoni, och enligt Connell innebär hegemoni kulturell dominans (Connell, 2008:116). Hegemonisk maskulinitet är alltså den kulturella bild av den maskulinitet som värderas högst i samhället vid ett givet tillfälle. Den maskulinitet som i situation och tidsepok är starkast, den vi ser upp till och idealiserar, den vi uppfattar som normerande i samhället i stort. Denna bild, som ändrats över åren, innehåller uppfattningar om att mannen är den starkaste och den som bestämmer, är kalkylerande rationell och planerande (Connell, 2008:200).

Connell visar på olika sätt upp bilder av den hegemoniska maskuliniteten som kan tolkas som negativ av mig som läsare, våld och snedfördelad makt till förmån för aktiva hegemoniska män och passiva men av den hegemoniska strukturen fördelsåtnjutande män. Han beskriver också mängder av rörelser som arbetar för en förändring, både på lokalt och internationellt plan. Däremot har jag svårt att identifiera Connells tydliga argumentation om varför det är viktigt, och vad han själv föreslår. Den hållning han intar är till för stor del betraktarens. Eller är det jag som kräver en tydligare argumentation eller agitation?

Att jag själv är fånge i det Connell kallas hegemonisk maskulinitet var att mitt sätt att läsa hans, eller kanske jag ska skriva hennes, bok ändrades efter att jag i mitt intresse av att få mer kunskap om författaren insett att han själv bytt kön, och gått igenom många utan situationerna han beskriver i boken. Jag belamrades med mängder av fördomar och fantasier om hur detta kan ha påverkat inriktningen i boken, att han haft svårt att vara riktigt objektiv, kraftigt påverkad av sitt studieobjekt som han måste vara, och plötsligt gav jag den inte lika mycket värde som tidigare. Helt paradoxalt och vansinnigt korkat! Så starkt kan de kulturella strukturerna påverka oss, vilket på vissa sätt ger Connell rätt :)

Betyg: Godkänd. Hej! Tack för att du deltog i debatten om “Maskuliniteter”. Du är nu godkänd på tema 2. Hälsningar Angelika

Tema 3. Genus

Boken “Kors och tvärs” av Gunnarsson, Neergard & Nilsson (red) innehåller arton studier med koppling till arbetslivet. Dessa har alla gemensamt att de använder sig av en intersektionell analys.

I denna uppgift skall du fundera över det intersektionella perspektivet och besvara följande frågor:

1. Vad är ett intersektionellt perspektiv? (skriv ca en halv sida om vad det innebär att analysera intersektionellt)
2. Vad är fördelarna med det intersektionella perspektivet? (skriv ca 1 sida om fördelarna med det intersektionella perspektivet. Ta några exempel från studierna i boken och motivera varför du tycker att de exempel du valt illustrerar dessa fördelar)
3. Finns det nackdelar med intersektionalitet? (skriv ca 1 sida där du tar upp några exempel från studier i boken där du tycker att den intersektionella analysen inte fungerat lika bra. Vad kan bli problematiskt med en intersektionell analys? Motivera väl.)

Svar: Ladda ner pdf.

Betyg: Godkänd. Hej Peter, du disponerar din text på ett bra sätt. Det syns också i texten att du engagerar dig i detta ämne. Du har kunnat motivera dina reflektioner väl och svarat på de tre frågorna i uppgiften. Bara att fortsätta jobba på! Angelika

Tema 4. Tillämpning

Läs först hur examinationen av tema 4 beskrivs i Studiehandledningen för kursen. Uppgiften är att:

1. välja ut minst en artikel ut tex dagspressen som du tycker är relevant för en analys av makt och underordning i arbetslivet.
2. du skall sedan skriva en uppsats där du använder din artikel som empiri. För att se vad en uppsats bör innehålla och hur den kan vara upplagd, se Skrivguiden under fliken Tema 4.  

Formkrav:
Uppsatsen bör vara ca 10 sidor. Den ska skivas i Times med 12 punkter och 1,5 radavstånd. Korrekta referenser till alla tre böckerna i kurslitteraturen måste finnas med för att arbetet skall bli godkänt.

Svar: Ladda ner Makt och underordning i arbetslivet.

Betyg: B. Hej Peter, det har varit roligt att följa dina tankar genom den här kursen. Det märks att du är engagerad och har ett pragmatiskt förhållningssätt till de teoretiska resonemangen.
Det betyg som ges för den här examinationen är det betyg som gäller för hela kursen, och som kommer att läggas in i Ladok. Din uppsats kommer tillbaka med post, så du kan se mina kommentarer direkt i texten.

Glad sommar!
Angelika