Jag sitter och söker efter en artikel till sista examinationen i sociologin. Den ska studeras intersektionellt vilket kräver åtminstone några olika perspektiv av maktrelationer. När jag söker på Bloggportalen.se ligger ju eurovisionsnyheterna högt upp, och bland mest sökta termer just nu ligger långköraren sex. Ingen överraskning direkt. Men ve så futtigt.
I jakten efter artiklar landar jag i DN och läser en fasansfull artikel om krig och det våld och övergrepp som följer i dess fotspår, DN – Kvinnor i skottlinjen :( Jag blir så själastukande ledsen. Det som är än mer fasansfullt är att det är 0 kommentarer och 0 länkade bloggar. Ingen som brytt sig, och ingen som kommenterat och känt en lust att skrika av sig ut i cyberrymden. Det skumma är ju att så många vill skrika av sig om andra, sanslöst mycket mer oviktiga ämnen!?
Kom inte dragande med den gamla drapan att det inte går att tänka på alla fasor varje dag, för jag håller med om just det. Men när ingen tänker på någon fasa någon av våra livs många dagar. Då är det illa ställt, och knappast blir det bättre.
Nej skärpning Sverige! Mer engagemang i jobbigare frågor krävs.
Och vad blir ditt bidrag till detta engagemang undrar då åhörarna?
Just detta inlägg och den första kommenterande bloggen på just den artikel jag nämnde ovan. Men också att jag kommer att analysera denna artikel och använda den i studien. I rapporteringen av resultatet ska jag försöka skapa mer mediaplats (hahaha så mycket jag nu kan uppbåda) och åtminstone försöka kommentera och sprida tankar om dessa fasor och den ondska eller de sociala förklaringar som orsakar den.
Finns det sociala förklaringar bakom ondska? Jag trodde att det antingen var patologiskt eller genetiskt :)