Det jag förra tisdagen var helt säker på skulle vara omöjligt har jag just genomfört. Jag bollade lite med min handledare om det smartaste mellan att skippa skrivningen av sista rapporten i kognitionskursen jag kör på högskolan i Skövde och ta nästa deadline eller att göra det som går för att arbeta lite innan andra deadlinen och dessutom få lite gratis handledning. Jag blev övertygad om det smarta att göra det jag skulle hinna till deadline ikväll 23.59 för att slippa göra allt senare i vår :)

Jag har nog aldrig presterat så mycket text på så kort tid. På fyra sena kvällar och några strötimmar över lunch och någon helgmorgon har jag skrivit 30 sidor rapport om två vardagssituationer som analyserats ur ett situerat perspektiv. Eftersom det är filmer som jag analyserat består dokumentet av en hel del bilder som är klippta från dessa filmsekvenser men nevertheless. Jag är klar och jag tror fankenimig att det till och med ska räcka till minst ett G utan att behöva komplettera. Blir det så, ja då jäklar ska jag fira :)

På framgångarna.se fick jag frågan vad situerad kognition var och skrev det här svaret. Det kan ju vara kul om Google indexerar det så att alla får upp det när dom söker efter begreppet ;)

Apropå situerad kognition så är det hur coolt som helst :) Kognition är ju vetenskapen om mänskliga mentala processer med tänkande, kropps- och rumsuppfattning, medvetenhet, perception osv. Traditionell kognition uppstod på 40-50-talet och har sett på mänskligt tänkande liknande en maskin. Detta sammanfaller med IT som ju uppstod under samma tidsepok och dessa två vetenskaper började sina banor tillsammans :D Datamaskinerna försökte att efterlikna mänskliga hjärnor och kallades ju för elektronhjärnor ett tag (efter rören i samband med födelsen av den elektroniska kretsen), och den mänskliga hjärnan undersöktes med datormetaforen som förebild. Snacka om skön rekursion! Kogntionen gjorde då upp med behaviourismen som sett människan som en produkt vars inre inte gått eller behövts att förklara men nu fick man äntligen en möjlighet att beskriva de mekanismer som pågick inne i hjärnan. Man antog då att en hjärna på olika sätt får input som berabetas i processer vilka ger upphov till reaktioner som kommer till uttryck genom output som vi kan ta emot via tal, gester eller handlingar. Kognition blev studien av dessa inputs, processer och outputs. Minnet i en människa sågs som lagringsenheter där ettor och nollor byggde upp bilder av det som hänt, och formler av det som lärts in. Synsättet är statiskt och deterministiskt och innebär att stora sociala mönster går att reducera ner till enskilda individers processer.

Situerad kognition bryter mot detta. Inte helt eftersom man använder sig av många liknande begrepp, men istället för att se kogntion som det som pågår i huvudet på en människa ser man kognition som en process som sker mellan människor i samverkan, med hjälp av verktyg och som kan pågå över längre tid. Jag skriver ju en minneslapp när jag ska handla, och då ingår den i mitt eget kognitiva system och bör studeras på samma sätt som jag studerar mitt inre minne. Minnet är ju dessutom inte statiskt lagrat utan byggs upp av den situation som skapade minnet, de situationer som skett sedan minnet skapades och den situation då du försöker framkalla minnet. Situationen (inte situerad och välbärgad ;) påverkar alltså våra kognitiva processer i stor eller all utsträckning. Vi tänker och känner tillsammans, vi använder verktyg för detta, och vi interagerar i en dynamisk process där våra mål om framtiden och minnen om forntiden skapas och utvecklas samtidigt som vi interagerar för att nå våra mål :)

Det sista är revolutionerande då vi är så vana att allt ska gå att rationellt förklara och beskriva, men är i själva verket drivet av känslor och helt upp till situationen och status hos de yttre och inre världarna.