Wow, så coolt. Jag som endast besökt en enda opponering i mitt liv, och den gången var det en doktorsavhandling. Jag inställde mig i torsdags till opponering på min B-uppsats, och även om det var stor skillnad i volym och omfattning, och mycket enklare för mig, så kändes det obekvämt. Jag visste inte riktigt hur det  skulle gå till. Jag skulle presentera mitt arbete, men jag skulle också opponera på två andra studenters arbete. Det senare klart värre än det första. Jag hade ju bra koll på mitt eget jobb såklart. Jag behövde inte läsa igenom min uppsats nån gång efter inlämning förra söndagen, och jag öppnade inte dokumentet förrän min opponent påbörjade sin genomgång.

Däremot läste jag igenom Idas och Camillas arbete om barns uppväxt i dysfunktionella familjer och de konsekvenser som det kan ge senare i livet. Jag tyckte att det var svårt att hänga med, och kämpade för att förstå de logiska argumenten. Jag var ganska borta ett tag. Men efter tredje genomläsningen släppte det, och jag hittade både styrkor och svagheter. Vi ägnade dock endast en del av tiden åt sakfrågan vid opponeringen.

För någonting retade mig. Efter ett strukturellt läsande med röd penna för teori och grön penna för empiri och gul penna för det som var viktigt och som svarade på problemställningen såg jag ett större mönster :) Jag fann den sköna platån ovanför innehållet, utanför budskapet. Jag fann metanivån och såg skönhet i struktur men också problem med för stor volym och svårigheter att avgränsa och fokusera. Häftigt! Detta pratade vi mest om när jag coachande kritiserade deras arbete.

Men det fanns dessutom något subtilt i texten och strukturen som jag anade mig till, en ton och ett tempo i flödet av meningar som påverkade mig ännu högre (eller ännu djupare) än bara innehåll och struktur. Författarnas relation till forskningsämnet påverkar alltid, och så även i det här fallet. Det ägnade vi också en del ord till, och det hade kunnat bli en verklig kioskvältare men tiden rann tyvärr ut.

Min egen uppsats, ja den fick för mycket ros och för lite ris :) Jag satt och var rädd (jo verkligen) för massor av ris, men fick endast någon eller några viktiga punkter att förbättra under veckan vi får på oss tills betyget ska sättas. Däremot mängder av ros, både över innehåll och struktur. Kanske lite väl mycket ord ibland, och väl många hänvisningar lite väl tidigt i uppsatsen. Men väldigt väldigt mycket som var bra och som uppskattades :D

Fy nåde, vad jag är bra!