Tackar som frågar. Synd att klaga.
Jag fick en kommentar på Kapp Ahl förra veckan. Kapp Ahl :) Du verkar ha mycket att göra. Din blogg är ju död! Det stämmer precis det. Just nu är det ruggigt att göra. Det har dessutom varit ruggigt mycket tänka på och känna över utöver allt att praktiskt göra. Märkligt, men jag har för en gångs skull sovit bra under en stressperiod. Annars har jag legat vaken och vaknat tidigt och grunnat och tänkt, ja nästan förjagats av grubblerier. Så ikke denna gång. Däremot har jag gått ner i vikt, sover massor men är trött ändå och den regelbundna löpningen ger ingen effekt i motion. Jag äter som en häst för att ge kropp och hjärna energi och jag sover som en gris för att ha krafter till dagens mödor.
Vi organiserar om :) Två nivåer samtidigt också. Jag är dessutom sedan en period tillbaka ensam chef på kontoret, så arbetsbördan är minst dubbelt så stor som den varit tidigare, och nu med all förändring som en gräddklick på smultronglassen ;) Som i alla omorganisationer så hamnar vi i olika beteendemönster, och ingen går orörd igenom. Det är rätt kul att se, i de stunder jag orkar reflektera, och jag är mitt uppe i det. Stressad, svårt att tänka strategiskt, otroligt rädd om min tid. Och så rädd om min tid att jag ibland reagerat för hårt när jag hamnat i fel möte där ingen behövde just mig :) Och ändå försöker jag göra mig tillgänglig för alla som behöver, trots att mitt beteende kanske signalerar något helt annat. Jo, det var min reaktion det :) Jag ser andra som blir nybekymrade över urgamla problem, roller som slutar fungera trots att inget ännu hänt, rykten som sprids snabbare än vinden och, kanske mest imponerande, en väldigt stark empati mellan alla som påverkas.
Men nu har jag orkat. Jag har uppdaterat den gamla bilden här ovan. En skön höstblid med vackra färger. Rött och grönt i symbios och konflikt. Hösten i ett nötskal :) Två komplementfärger som existerar i starka mönster på var och vartannat träd. Bilden är höstfärger bredvid en liten sjö ovanför Fatmomakke tagen nu i höstas i sambdn med en fiskeresa.
Jag har startat en ny termin i sociologi, och läser nu Sociologi Gr (B). Lite kärvt att starta mitt uppe i omorg, men eftersom det handlar om min vardag så är det ändå hanterbart att plugga samtidigt. Första temat handlade om Bourdieu och hans teorier om fält och kapital och habitus. Enormt fascinerande. Han har förskat på amatörfotografer och hur fotograferande och fotografier spelar en viktig roll i familjebildningen och sammanhållningen inom släkt och vänkrets :) Snacka om självmål. Eller straffspark. Fotografiet är en symbol för familjen, kring vilken medlemmarna integreras och bekräftar varandra och familjen som enhet. Ritualerna är viktiga, från dopbilder (detta hämtat från Frankrike 1920-1960) till konfirmation till bröllop. Att delta på dessa bilder är obligatoriskt, att neka är en skymf. Att vara med är ett välkomnande och ett bekräftande av att tillhöra gruppen. Amatörfotografens främsta uppgift är att bekräfta och stärka dessa band mellan alla dessa människor. Jag som trodde att jag gjorde det för att det är roligt att få fina bilder ;)
Kopplingen till jobbet är uppenbar och smärtsamt vacker. Vi genomförde ett projekt där vi fotograferade alla oss anställda. Bilderna sammanställdes till en bok, till vilken alla ombads skriva något som representerade dem. Därefter tryckte vi boken och delade ut en till alla anställda. Bilderna skrev vi ut på små kort som vi satt upp på kontoret. Dels i sammanfattande form, men också i projekt/grupp-form på en stor tavla mitt i landskapet. Snacka om landskapsfotografi ;)
Vi har varit lite dåliga på att följa upp detta på slutet men grundidén är genial och ger enorma effekter. Vi har lyckats skapa en sammanhållning och ett enkelt begrepp av vilka VI är. Vi definieras av en mängd attribut och symboler. Bilderna och boken, kontoret, redovisning av ekonomi och verksamhet, kultur och beteende mm. Alla dessa attribut skapar och bekräftar oss som grupp och gör att vår bild av tillvaron blir tydlig. Det blir tryggt och självklart vilka jag tillhör. De vet vem jag är och jag vet vem de är.
Det närmaste jag kommer är “lagret” på Försäkringskassan som var en unik grupp under en unik tid. Jag gjorde musunderlägg speciella för oss, och vi hade egna namnbrickor osv. Allt för att definiera och särskilja och bekräfta. Stark integration och tydliga gränser.
Ibland för tydliga och för starka, men det är en helt annan sak :o)
Klart att du är död :) Har inte sett dig alls på länge. Jag har nog undrat var du varit? Kul att se dig tillbaka men att du mår så kasst? Ta varapå dig!
Hiskeligt långt inlägg märker jag nu. Det är uppenbart att jag börjat reflektera igen :) Dessutom sjukt skojoga insikter. Och död, nejdå, det ryktet är alldeles för överdrivet ;) Och jorå, jag tar vara på mig. Tror jag. Tack för din omtanke :D
Hej Peter!
Skickade iväg ett mejl till Er igår, men kopierar in den här också utifall Ni har missat den:)
Mitt namn är Hannah och läser en Sociologikurs. Jag hamnade av slump i Er blogg och läste ett par uppgifter Ni har skrivit. Jag beundrar verkligen Er, att Ni arbetar samtidigt som Ni studerar och Ni verkar riktigt klok:)
Det är nämligen så att jag är på jakt efter vissa svar från boken “Att tänka sociologiskt” med Bauman, vilken Ni har läst.
Fråga 1 lyder såhär: Bauman urskiljer “fyra mycket konsekvensrika skillnader mellan de sätt på vilka sociologin respektive det sunda förnuftet… behandlar det ämne de har gemensamt: den mänksliga erfarenheten” Vilka är dessa skillnader?
Jag ser att Ni har skrivit att det är: Ansvarigt språk, Volym på forskningsområde, Förståelseramar samt Ifrågasättande. Hur fick Ni fram exakt dessa orden? För när jag läser boken (sid 19-22) så antog jag att det var: Språk, Livsvärld (storleken hos det område som det hämtar sitt material från), Begripliggöra (Förståelsen & flrklaringen av händelser & förhållanden) samt Vanemässigheten.
Som ni ser verkar det som att jag har tänkt fel, eller? Jag skulle verkligen uppskatta ifall Ni har möjligheten att förklara detta mer tydligt för mig, för jag är ganska förvirrad:)
Fråga 2: Bauman menar att “Vi” och “De” är beroende av vad jag gör, vad jag har och vad jag är”. Vad menar han med det?
Jag skulle vilja få en större förståelse av detta, därför kontaktar jag Er för Ni verkar ha koll på läget:)
Jag hoppas jag hör från Er så snart som möjligt, men Ni arbetar, studerar samtidigt som Ni även har en familj att ta hand om, så kanske inte ska förvänta mig för mycket.
Ha en fortsatt bra dag!
Mvh Hannah
Ja du, lagret, det var tider det.
Det var ju dags… härligt att läsa, djupa tankar eller rent avkoppling.
Men jag skulle ju tro att du kommer att ha en massa att blogga om de närmaste månaderna.
När stressen släpper tittar reflektionen fram :) När reflektionen vill leka använder den bloggen som sin speldosa ;) (Obs – detta är inte ranelidska ;)