Idag kommer vi att fira nationaldag. Oavsett alla debatter om nationaldagens vara eller icke vara, och dess status som allmän helgdag i konungariket Sverige så tycker jag att det är skönt att uppmärksamma en dag som tydliggör den grupp av människor som kallas svenskar :) En grupp som jag tillhör, och som är viktig för mig. Det är en solklart en av de grupper som jag identifierar mig med, och som jag är övertygad om påverkar mig kraftigt. Alla svenskar är väl disträa, ombytliga och extremt anpassningsbara. Alla svenskar är väl snart 41 år, fåfänga och lite lätt gråhåriga :D Alla svenskar är väl punkt, linje, yta och volym samtidigt ;)
Nej, skämt åsido, att tillhöra en grupp är viktigt för oss, se Maslow med flera. Det spelar ingen roll vem vi är och var vi är. Vi behöver en tillhörighet. Att vara svensk är att tillhöra en grupp. Känslan är skön eftersom jag vet att vi är lite bättre än alla andra :) Bättre än alla dom där ute som inte får vara med… oavsett om vi vann VM i ishockey eller inte (jag menar Zäta vann ju Stanley Cup och blev slutspeletes mest värdefulle spelare och slog Crosby i poängligan ;). Läskigare är att vi uppfattar oss som dom snälla, medan de andra därutanför uppfattas som dumma och elaka. Detta baserat på fantasier och fördomar, självklart, men det är ändå en vital grund i grupperingen att in-gruppen är skön och ut-gruppen är hotfull. Här föds embryon till otäcka från som jag vill försöka hålla mig fri från.
Det som slår mig i nationaldagsyran är dock inte huruvida det är okej att vara svensk och på köpet välja bort alla andra, utan det är vilka grupper som är viktigast och var jag lägger den största identitetsvikten. Främst är det ett intressant perspektiv på jobbet. Kring vilka organisationsgränser, kompetensområden, kunder eller andra kriterier för grupperingar samlas vi och bildar starka grupper? Jag är ju del av Sundsvall såklart, men är det starkare än gruppen Konsulter? Beroende på viket av valen jag väljer agerar jag sannolikt olika. Det påverkar mina relationer och min kommunikation. Jag har sannolikt en tendens att ingå närmre och mer öppna relationer i gruppen Sundsvall än gruppen Konsulter om jag identifierar mig geografiskt. Då sätter jag orten främst och kan prioritera bort konsultingframgångar för ortsframgångar. Om det går tvärs emot organisationens målsättningar så har vi fått oss ett litet problem :)
Och jag gjorde en riktigt cool övning en gång. Har inte riktigt tid, men måste beskriva den. Testa den själv, vetja… I Norge var vi 16 personer som delades in i två segelbåtar. Varje båt tilldelades en handledare och ett seglingsproffs. Vi seglade i 48 timmar nonstop under de första dagarna i februari i Bergens enormt vackra skärgård. Seglingen föregicks av gemensam och individuell planering mellan de båda båtgrupperna om målsättningar och genomförande. Under seglingen gick vi i skiftlag och byttes av på båten. Vi hade ständig radiokontakt mellan båtarna och turades om att vara “ledarbåt”. Varje skift reflekterade över sin upplevelse på båten och sin relation med den andra båten efter varje pass.
Låt mig säga så här; det var ingen enkel resa :) Trots en i förväg tydlig planering med klara mål och definierade principer för kommunikation och agerande hamnade vi i konflikter inom båtlagen, mellan båtlag på samma båt och mellan båtarna. Vi hade uppfattat förutsättningarna väldigt olika och vi hade målat upp väldigt olika bilder av vad vi skulle uppleva. Det ledde till orosmoment. Dessa situationer som uppstod konstant, var och varannan timme dygnet runt, förvärrades sedan av det problematiska kommunicerandet. Med en radio är man inte så effektiv. Vi såg ju inte varandra utan satt ute på havet på två håll och försökte förstå varann mellan båtarna medan konflikterna rasade på den egna båten.
Nåväl, det hände mycket saker till havs. Men det roliga skedde när vi kommit tillbaka på land och fått sova ut en natt i en riktig säng. Båda grupperna fick var för sig samlas i varsitt konferensrum och på blädderblock beskriva sin resa. Upplevelserna och händelserna växte fram i både bilder och i text. Det stod oss grupper helt fritt att forma presentationen som vi ville. Det var jättekul, och att få reflektera i bilder och ord tillsammans med de andra från samma båt var fascinerande. Vi hade ju gått omlott med ett annat skiftlag och deras upplevelser var inte alltid samma som mitt skiftlag :) Mycket lärorikt.
Därefter fick båda båtarna i uppdrag att beskriva den andra båtens segling! Vi skulle beskriva hur vi trodde att dom haft det, vilka upplevelser de haft och hur de hanterat vår gemensamma målbild :) Nu blev det ju ännu mer spännande! Vi var dessutom otroligt övertygade och överens i vår fördomsfulla och fantasirika uppfattning av den andra båten. De hade inte brytt sig om segling alls, ville hellre gå på motor och istället fokusera på god mat och allmänt myspys. Vi ville ju segla, och det var ju det vi varit överens om. Vi ville ut till havet medan de ville puttra inomskärs. De hade begått avtalsbrott och gjort myteri, och vi var säkra på att det hade haft mängder av konflikter där handledarna tappat kontrollen. Bilderna flödade och orden haglade. Så här hade de haft det!
När vi väl släpptes tillsammans fick vi sätta upp våra blädderblock längs väggarna. Ena båten på ena sidan rummet, och andra båten på andra sidan rummet. Vi fick presentera våra teckningar och berättelser för varandra, stående vid respektive blädderblocksblad. Det är ingen underdrift att nämna att vi hade gått på en mina :) Vi hade vandrat in i fantasiernas och fördomarnas drömvärld, och vi hade lurats in i kontrasterna mellan in-gruppens förträfflighet och rätt att ha rätt, kontra ut-gruppens ständiga misstag och feltolkningar. Ut-gruppen uppfattas ju dessutom som fördomsfull, vilket ju i sig är en skön rekursiv fälla ;)
Den aha-upplevelse jag hade under den här övningen var helskön! Dels fick jag en minnesbeta i sakfrågan. Jag hade ju haft totalfel om de andra. Där vi trott att de haft interna stridigheter visade det sig att de kommit bra överens, haft bra reflektionsövningar och att de löst massor av problem löpande. Där vi trodde att de inte ville segla utan bara myspysa låg istället en förklaring som handlade om empati med en av deltagarna som mått dåligt och varit skräckslagen för havet och vågor.
Men utöver den här minnesbetan i just seglingen så fick jag kraftfullt upp ögonen för mina egna fördomar och fantasier! Jag trodde att jag var en klok och vis kille som kunde vara hyfsat objektiv “på nån nivå” :) Att jag kunde sätta mig in i andras situation, och leva mig in i andras känslor. Men så var det ju inte alls :( Jag var ju lika trångsynt och snar till fördömanden som alla andra. Jag var liten och ynklig… och väldigt mänsklig :) Jag fattade att vi alla bär på fördomar om andra, och att det bland annat påverkas av den grupp, eller de grupper, som jag för närvarande upplever mig tillhöra.
Min tanke är att vi kan sätta upp mekanismer för att komma ifrån det här. Tänk er ett stort konferensrum där kroater och serber samlas och gör samma övning! Vilka berättelser… Kanske lite väl dramatiskt, men varför inte köra en övning med de båda sektionerna som har gemensamma mål men också egenintressen som stör. Knak i fogarna som påverkas av de båda gruppernas syn på varandra kan oljas bort med hjälp av gemensamma fördomsövningar.
Ska se om jag hittar några intresserade idag till en liten övning :)
Hoppas att er nationaldag blir lika fin som min ;)
Tankvärt! Jag träffar så mycket människor på jobbet som färgas av en massa fördomar, hela dagarna. Det ger upphov till en massa meningsmotsättningar och de har svårt att diskutera problemen och se sin roll. Fördomsfulla hela bunten!
Exakt. Hela bunten. Ingen är objektiv. Du är också en del av bunten @nders K! :)
Äh, du vet ju inte ens hur det är!? Det spelar ingen roll vad jag gör åt det, eftersom jag hela tiden blir feltolkad och ingen vill lyssna eller fatta! Det man vill veta är vad man kan göra för att få dom att fatta och släppa på fördomar och förutfattade meningar.
Korrekt, jag vet inget om din situation och gjorde egentligen bara en poäng av att du menade att problemet var det faktum att “människor på jobbet” har fördomar, när vi alla har fördomar. Det handlar väl mer om vad folk gör med sina fördomar.
Vad är det för fördomar du upplever och vad är det du har provat göra åt situationen?
Jaha okej. .)
Så då har jag fördomar alltså. Som jag ska bort med, och kanske se att min chef är en riktigt mysig person trots allt, och att jag sett henne som en idiot med mina fördomar – nej jag är inte helt säker på det. Men hon kan gärna få sluta såga alla förslag jag och andra kommer med. Förutfattat och fördomsfullt!
:D
Säga vad man säga vill men det här med grupperingar, identitet och risken att feltolka och ha en egen bestämd sanning är ju superspännande. Än mer intressant blir ju sätter vi agerar på för att undvika (så mycket det går ;) Dels som personer, dels som ledare och chef och till sist som konsulter eller coacher.
Tack för ert engagemang :)
Ser man till din norska övning tillhör jag defintivt ut-gruppen, dvs dom som kastar ut en fiskekrok för att dra upp en firre. Skulle inte förvåna mig ett dyft om ni spenderade 48 timmar på norska havet utan att slänga ut en ynka liten pilk. Ojdå nu höll jag på att falla i fördomsfällan :)
Är det här snillen spekulerar eller?
En überpositiv bloggskrivare med ett antal för- eller emotkommentatorer som vränger sig ut och in för att överträffa varandra i smarta inlägg.
Kom ner på jorden ett tag och se att det är inte så farligt att bara vara vanlig, med fel och brister bland det goda vi alla bär med oss.
Välkomna
Nejrå, det var ingen fördomsfälla, GV :) Jag hade inte ett enda spö med mig i båten. Hade full schå att hålla fisken från lunchen kvar i magen när det rullade som värst ;)
Och Ojoj, du hittade ju ett annat perspektiv att se på saken :) Jag försöker läsa det du skriver och förstå det du menar. Jag blir skrattglad åt din beskrivning av snillen, för jag räknar fåfängt in mig i den gruppen. Jag blir ledsen för jag upplever mig inte som überpositiv utan ibland/ofta riktigt hopplös och uppgiven och jag vill inte sända ut signaler om att jag sitter på en piedestal och ser ner på andra människor. Det är det sista jag vill, även om jag vet att det långt därinne i mig finns en arrogant j-el som kämpar om utrymme ;) Om det är nu det du ville uttrycka?
Jag behöver återkoppling för min egen bekräftelse, såklart, men också för att lära mig ännu mer, att testa tankar och förstå större perspektiv. Därför vill jag dels ha positiva kommentarer och ryggdunkningar, men jag vill också ha kritiska korrigeringar eller justeringar eller helt annorlunda åsikter.
Därför är det kul att du vågar vara kritisk mot hela blogupplägget i sig. Och vips har jag bekräftat din überpositivism, so sue me ;) Och det är ju just det här som är så skönt med internet och hela den här modellen med samverkan (och intet nytt under solen, men det går fasen så mycket snabbare och effektivare nu än förr, jag minns BBSerna och deras forum :)! Det är fritt fram att credda det man gillar och dissa det man ogillar. Det är fritt fram att rikta sig till de som är intresserade och skippa de som inte bryr sig eller kanske till och med avskyr det jag gör, så på det sättet är du en del av alltet även om du ogillar att ett antal snille-wannabes tangentbord-fajtas över det du kanske upplever som pretentiösa tryin-to-be-jesus-inlägg.
Ahh, det är mäktigt detta internet, mäktigt!
Men, försök förklara mer om ditt tankespår. Var hittar du det überpositiva, och vad saknar du? Hur upplever du drivkraften bakom bloggen, inläggen och kommentarerna? Vad är det du söker?
Välkommen!
Varför är det kul att jag vågar vara kritisk mot hela bloggupplägget?
Har ägnat en stund åt att läsa en del av dina intressanta inlägg men det verkar vara lögn i h-v-t- för dig att vara negg. Händer något tråkigt så ser du genast en fantastisk möjlighet att lära dig något om dig själv eller andra. För oss som inte är lika ambitiösa känns det lätt en smula överdrivet positivt.
Kommentarerna flaxar mellan högt och lågt va….en del verkar bara vara där för att provocera (som ja kanske) och andra för att framstå som smarta fast egentligen framstår en del av dem som rätt patetiska i sina försök att nå dig upp till anklarna i alla fall.
Det är kul eftersom det bevisar hela tanken med Internet :) Alla har samma möjligheter att säga det man vill, och det jag gillar är att du faktiskt stannar upp, tänker till och gör en allvarlig fundering av det jag skrivit, och andra kommenterat. Att du sen inte håller med, tycker att mycket är pretentiöst ordfäkteri – det är ju helt okej.
Oh, satan vad nära självmål, suck :(
Förlåt det lilla avbrottet ;) Jo, vart var vi, jag gillar ju fotografering också, och när en dröm om författarskap, och det gemensamma i båda de ådrorna är ju den starka önskan om att påverka människor. Att väcka en känsla eller locka fram en tanke, oavsett om det är gillande eller avsky :)
Måååååål! Yes, fan vad skönt! 1-0. Snacka om att fotboll och Zlatan är konst!
Men din återkoppling om det överdrivet positiva tar jag till mig. Jag är ju inte alls sån i verkligheten, så det kan gott få influera bloggen också. Jag har ett litet problem med bloggen och det är att den tenderar att bli en artikelsamling och inte så mycket web-log så jag ska arbeta på det.
Det roliga med de provocerande kommentarerna och de som vill framstå som smarta är ju att de är anonyma vilket på nåt sätt liksom borde motarbeta behovet av att verka smart, eller ;)
Och nu strumlar Petter Hansson in 2-0 till Sverige. Det märkligaste målet världen skådat :) En märklig benrullare. Tänker inte pretentiösa till någon koppling till nåt smart om det, utan låter glädjen över att vara svensk och tillhöra den blå-gula gruppen stå för sig själv, och så är inlägget ihopknutet i båda ändar :D Sverigeeeeeeeee!!!!!!!!!!!!! Vi är bääääääääääääääääst!!!!!
Är du verkligen säker på att du inte är likadan i “verkligheten”?
Jag sätter en hundring på att det finns åtskilliga i din omgivning som faktiskt tycker att du är urjobbigt positiv :-) Det är säkert blandat med beundran i en del fall men några tycker nog att du är skitjobbig and a real pain in the ass.
Och vadå artikelsamling??? Äru inte lite väl pretto nu? Ja jag bara undrar asså.
Tja´rå
För att vara lik alla andra så citerar jag, om än tidigare kritiserad för just detta, Wikipedia i beskrivningen av “artikel”:
Artikel kan syfta på
– ett formord i grammatiken, se artikel (grammatik)
– ett reportage i exempelvis en tidning, se tidningsartikel
– en vara i exempelvis en butik, se gods (produkt)
– ett stycke i en text, se paragraf och sektion
– texten under ett uppslagsord i en ordbok eller ett uppslagsverk
Så jag behöver ju inte vara pretto alls i att ha en artikelsamling ;) Sen att jag i min fåfängliga användning av ordet i kommentaren ovan menade betydelse nr 2 var det du som sa :)
Vi ska inte gå in på alla mina svagheter, men när det gäller mig själv är jag inte så där urjobbigt positiv, har ofta svårt att uppskatta mina förtjänster tillräckligt. Och att jag överhuvudtaget försöker vara negativ och förklara för dig att jag är negativ ibland är väl bara ett bevis för att jag har rätt! Rekursivt dessutom :D
Men du Ojoj, tagga ner. Komma ner på jorden ett tag, och vara vanlig? Du har inte fattat va? Det är inte vi som ska komma ner på jorden! Det är du som ska komma upp på jorden och inte sitta kvar nere i ditt inskränkta lilla hål och ha fördömmande åsikter om andra som drivs av ambition och vilja att göra något gott och positivt! Jag saknar fler positiva personer som kan uppmuntra en till att orka med ytterligare en dag på puckohotellet. För mycket skit och gnäll och elände överallt.
Jag tycker peterA har rätt i hela sin beskrivning och du hamnar mitt i skottgluggen men han är för snäll för att skriva det på näsan på dig ;) Kom upp, kom upp!
@nders K…Tack för din insiktsfulla recension av min enkla och gnälliga person, du har ju verkligen fattat!
Och så skönt…Nu har vi ringat in syndabocken…nämligen inskränkta fördömande Ojoj…som fortfarande får springa fritt omkring. Inte baserat på sin smarthet, tur eller tunga beväpning utan bara tack vara peterA´s stora godhet! Så det är väl på sin plats att Ojoj visar sin tacksamhet mot mästaren för hans storsinne. TACK för att jag fortfarande är i livet peterA. Jag lovar att aldrig mer ifrågasätta eller kritisera eller ens att ha en avvikande uppfattning! (Risken att bloggen förvandlas till en klubb för inbördes beundran gör väl inget?)
Ojoj ska nu ta och skutta tillbaka till sitt lilla inskränkta hål och jobba på sina fördomar och kika upp ditt där det är molnfritt, vackert och endast stora och rätta tankar tänks.
Jag älskar ironi :) Jag är tyvärr på kickoff i Lomtjärn (!) och påverkas av röken från den öppna elden…så jag har inte riktigt tiden att fundera över era senaste kommentarer.
Men en sak är säker, jag vill inte att någon ska hoppa ner i nått hål, eller upp på nån nivå och sluta delta i samtal och debatt! Din avvikande uppfattning är ju jättebra och nödvändig Ojoj, och @ndersK.s kritik må vara lite för väl hårt formulerat, men hey this is internet och vi har alla en plats…
Men läs inlägget om giraffspråk så att vi inte retar bort varann i onödan ;)
Ojoj har ett alterego (Ojoj är lite schizofren ser ni) som behärskar giraffspråket till fulländning. Det var i det närmaste hon som uppfann det för hennes hjärta är stort och hennes öron och ögon sitter högt upp så hon både hör och ser väldigt bra. Och det hon hör och ser tar hon snabbt ner i sitt stora hjärta och omvandlar till sina visserligen ifrågasättande men mestadels snälla och vänliga kommentarer.
Så självklart peterA är min avvikande uppfattning jättebra och nödvändig, den brukar ju va det!
Kickoffer i Lomtjärn brukar vara trevliga om än med rök i ögonen…Så ägna dig åt den istället för vårt lilla gruff här på bloggen, det är nog inte så allvarligt menat.
Visst är den jättebra och nödvändig! Jag har största respekt för mot-synpunkter och modet att våga säga sin mening :) Har träffat och jobbat med några såna människor tidigare och imponerats av deras/eran förmåga att utmana mina tankar :)
Kickoffen i Lomtjärn tar halvtidspaus nu, 01:38, med ett makalöst bra samtalsklimat, fördomar in excel, insikter och öppenhet och ett rätt kreativt klimat. Dessutom uppblandat med helt oväsentliga snack om vad svior heter; sveen, svier, svin, småknott. Och spekulationer om det är bäver eller utter i sjön :)
Jag har pratat giraff så mycket det går, och pratat OM giraff vid väl valda tillfällen. Det är ju det som är nytt nu, och då är det det som är mycket nu :) Precis som vanligt ;)
Det låter bara som att du vet mer än du säger Ojoj! Du undrar och du kan sätta en hundring och du tycker…men var är exemplen? Du säger att vi ska komma ner på jorden och vara människor, men när jag kliver ner till dig så blir du förbannad och flyr bort i töntiga martyr-kommentarer!? Hur giraffligt är det? Att vi får ett ställe att träffas på är väl bara det ett bra initiativ av peterA…som för övrigt inte är någon idol eller mästare eller ouppnåeligt ideal eller inte ens har rätt alla gånger, men som gör nåt som jag inte kan eller ids – tänka och skriva och starta debatt :D och för det får han en stjärna ;)
Är det inte så @nders K. att du har rätt till din uppfattning och jag har rätt till min? Och är det inte så att vi kan använda detta och andra forum för att vädra våra åsikter? Med risk för att bli stämplad som fånig martyr undrar jag om man promt måste hålla med och skriva endast politiskt korrekta saker.
peterA förtjänar visst kredd men måste väl också tåla att bli kritiserad när han nu lägger ut sina tankar och idéer till allmän beskådan och dessutom ber om kommentarer?
Sen undrar jag bara i vilket läge du klev ner till mig, för hur jag än läser ditt inlägg så ser jag inte någonstans i texten att du gjorde det. Och var någonstans läser du att jag blir förbannad? Är det så möjligen att du tolkar? Jag tyckte mest att det var humor, som vi kanske inte delar och så skrev jag med ironi och visst spelat martyrskap.
Och de exempel du efterlyser kan jag inte ge dig eftersom jag inte är personligt bekant med peterA, jag satte upp en hypotes om att han nog kan upplevas väl positiv av sin omgivning. Den kan vara felaktig, mycket möjligt och det kan vara sann och det är ungefär lika troligt. Jag har ingen aning men jag förbehåller mig rätten att tycka och undra och även att satsa en hundring.
Hoppas inte att du har ensamrätt eller copyright på norgeaktiviteten för den här tänker jag ta :) Den verkar spännande och nytänktande. Är det du kallar snurrande cirkus?
Jag har en kund i malmö hos jag har ett läge med den här situationen och har haft svårt att komma åt vad som är felet men kanske det här kan låta dom två grupperna mötas på kanske ett annat sätt.
Okej? Tack.
Du är helt i din rätt att använda mitt material OlleZ! Jag tror stenhårt på tesen “Information wants to be free!” och då är det bara att köra. Att kopiera mina texter och sälja dem som sina egna är dock ett övertramp och dessutom ett brott, men att kopiera det som står här och skicka vidare eller ge bort, det är helt okej. Nej det är inte okej, det är något som jag önskar. Skulle vilja göra det med alla era kommentarer också, att lägga dem under open source. Ska kika mer på det.
Så använd tankar och idéer fritt. Om du skriver här hur det har gått så har vi dessutom alla tjänat några insikter och världen blivit ett smartare ställe att vara på ;)
Tack för din återkoppling, och det är inte riktigt en rullande cirkus (även om snurrande cirkus beskriver ett läge man kan hamna i efter en stunds rullningar ;) men det går väldigt bra att köra cirkus i arbetet med fördomarna och fantasierna.