På flygplatsen i Rom står vi i kön till Sterlings incheckningsdisk. Fyra trötta semesterfirare som ägnat två och en halv vecka i Italien. Som badat, solat, ätit fabulöst god mat och njutit av att inte göra annat än att umgås och slappna av. Internet kom jag åt först efter de två veckorna i Tignano, Toscana, och då endast för att kolla busstider i Rom och kolla att vi siktade på rätt flygplats :) Som vore det en signal så var det såklart Leonardo da Vinci vi skulle flyga från ;)

Efter en tidig morgon och snabb frukost står vi så i kö för att checka in bagage och få ut biljetter. Det går grymt långsamt och en familj före oss har fastnat helt. De är upprörda och skriker och skäller. Människor bakom oss suckar något om sydligt temperament :) Efter en evighet blir det vår tur. Vi inser direkt problemet. Tjejen bakom disken har ett ootroooligt långsamt sätt att arbeta på. Hon kontrollerar våra pass i ultrarapid. Hon räknar antalet väskor igen för att verkligen vara säker på att det var fyra stycken bagage :) Oss gör det inte så mycket. Vi är ute i väldigt god tid och har ju semester. Det enda är väl att vi får shoppa lite kortare tid uppe i taxfree-affärerna men det känns som rätt sekundärt.

Det som får mig att inse att hjärnan slappnat av och laddat batterierna är den reflektion som uppstår. Frågan om den här tjejen som väcker så många resenärers irritation med sitt beteende agerar i linje med Sterlings image och dess värderingar. Sannolikt inte, men så är hon sannolikt inte anställd av Sterling heller, i likhet med så många av de andra underleverantörer som lågprisbolagen använder sig av. Mina tidigare funderingar om förståelse för helheten, arbetet med en gemensam praxis och kultur i företag väcks till liv. Hur i hela fridens namn gör man i ett konglomerat av leverantörer som tillsammans ska fylla en process med kompetens och aktiviteter för att gemensamt leverera ett resultat? Vem driver det kulturella arbetet? Finns en gemensam vision? Vad driver partnerskapen mellan bolagen? Sterling, deras flygplansuthyrare, markpersonal av olika sorter, websajten, hotellbokare osv… hur hänger dom hop? 

I det stora perspektivet är det här säkert samma typer av bekymmer som vi har i det lilla perspektivet i våra egna organisationer. Olika grupper med olika arbetsuppgifter ska enas under gemensamma strategier och en samlad målbild. Gemensamt arbetande företag likt Sterling och deras partners hålls dock inte ihop av en samlad kraft, och det kan vara ett problem.

 Well well, det finns semester kvar att njuta av. Värmen har kommit till Sverige sägs det även om jag tycker att det är kallt :) Det märks på besöksstatistiken, väldigt lite trafik.
Även för en bekräftelseknarkare känns det riktigt bra att vi gör annat än lever på webben ;)