Som om det inte räckte med en fråga på mejl om svåra texter fick jag en skön fundering via MSN. Det var från en före detta studentkollega som flyttat till Australien och som nu gör en analys för en stor bank. Det var en kundanalys över bankens alla kunder oavsett tjänster och kanaler – consumer behaviour for finance service sector – med olika perspektiv för differentiering; storlek, geografi, historik osv. Jag har ju ingen aning om finanssektorn, eller nåja, mycket liten kunskap om relationen mellan en stor finansiell aktör och dess kunder. Via några frågor om syfte och mål med undersökningen kunde jag bara bidra med mitt perspektiv för kategorisering av mänsklig verksamhet. Det visade sig fungera alldeles utmärkt :)

Jag har gått och fnulat på denna modell för kategorisering i drygt ett år, men har ännu inte skrivit ner den. Till skillnad från många andra idéer jag fått så lever den här med mig ständigt. Det går inte ett möte eller ett analysarbete utan att jag försöker hitta mönster och skillnader i det jag studerar. Kategorierna är väldigt enkla och är endast tre stycken vilket gör det väldigt lätt att använda i alla möjliga situationer. I exemplet med australiensiska finanskunder tipsade jag om att skilja på beskrivningarna av deras verktyg, processerna de  använder för att nyttja bankens tjänster och det beteende som relationen mellan banken och kunden präglas av. De hänger såklart ihop och verktyg används i processer som präglas av den kultur som relationen lever i. Allt för ofta blir vi dock fokuserade på det vi kan se och glömmer det vi inte direkt kan observera. Med dessa tre kategorier blir det tydligt att vi också behöver studera eller beskriva människors arbetssätt och deras relationer.

Det är ju faktiskt så att det jag använder perspektiven till är kognitiva processer, så kanske det är tre olika nivåer av studier av mänsklig interaktion. Kognitiva studienivåer? Nej, det låter lite tråkigt.

Måste hitta ett bättre namn, och göra en sammanställning, men det behövdes inte i fallet med Australien :)