Jag har haft en otroligt skön sommar, och bestämde mig efter den e-tysta semestern på Kreta att fortsätta mitt elektroniska celibat och inte vara så aktiv på facebook, twitter eller här på peterA.se. Däremot har jag läst en del under sommaren, och på arlanda kom jag över ett nytt nummer av Scientific American Mind (Volume 22 Nr 2). Det var ett späckat nummer med många intressanta artiklar. Bland annat en som hette “The Unleashed Mind” och som handlade om kreativitet och egocentrism och hur ofta dessa två går hand i hand :) Den handlar också om hur gränsen mellan total galenskap och fullständig genialitet är väldigt tunn.

Genialitet är ju inte att kunna väldigt mycket om väldigt mycket, utan snarare att komma på helt nya saker som ingen annan någonsin tänkt på. En extrem kreativitet som hjälper geniet att komma på lösningar ur helt andra perspektiv än vad som förväntats. Forskare mätte i ett forskningsprojekt ett antal försökspersoners kreativitet genom att bedöma deras kreativa resultat historiskt och deras nuvarande förmåga att tänka kreativt (till exempel att lösa problem, komma på nya användningsområden för hushållsverktyg mm).

Galenskaper är något helt annat. När vi beskriver arketypen den galna professorn är det inte galenskap i form av diagnoser på olika psykologiska sjukdomar, utan snarare dennes excentricitet och oförmåga att anpassa sig i samhällets olika normer. Forskarna mätte detta genom att undersöka försökspersonernas så kallade schizotypal personality. Det kan innebära en övertro på magiska eller övernaturliga ting, ovanliga perceptionella upplevelser som att se i syner eller höra röster, stark önskan att isolera sig från omvärlden m.fl. Det liknar, men skall inte tolkas som schizotypal personality disorder (schizofreni) som är en sjukdom som hämmar individen och som kan innebära ett allvarligt handikapp. Däremot har inte schizofrena människor multipla personligheter. Det är en spridd missuppfattning utan man säger att de har en personlighetsklyvning eller en dissociativ identitetsstörning.  Människor med schizotypal personality är tvärtom ofta talangfulla och intelligenta på olika sätt och klarar sig väl i dagens samhälle, men kan upplevas som lite galna och rätt excentriska.

Forskarna hittade starka kopplingar mellan excentricitet och kreativitet, dvs mellan människor som hade någon form av schizotypal personality och en hög nivå av kreativitet. Deras teori bygger på att båda dessa egenskaper baseras på ett kognitivt fenomen – cognitive disinhibition. Det är ett begrepp som är svårt att översätta på svenska men innebär en oförmåga att ignorera information som är irrelevant för de nuvarande aktiviteterna, de nuvarande målen eller för att överleva. Alla har vi mentala filter som skyddar oss från alla de omedvetna processer som pågår i vår hjärna. Det kommer in ruggigt många signaler via våra kroppsliga sensorer, och om vi skulle ta del av all denna hantering och alla gissningar och resonemang om hur bokstäverna i dessa ord byggs upp och den färg de består av och ljudet från fläkten på datorn som visar websidan med texten och… då skulle vi inte klara av att tänka klart. För att medvetet kunna resonera och planera så behöver vi detta filter som kan sortera bort allt onödigt och bara släppa fram det som är absolut nödvändigt.

Det här kognitiva filtret ser olika ut mellan olika människor. Schizotypal personalities och de som är diagnosticerade med någon form av schizofreni har visat sig ha reducerad funktionalitet i detta filter. Det resulterar i en ökad mängd information från de omedvetna processerna och genom att minnesbilder och uppdiktade signaler kan nå medvetandet kan det ge upphov till hallucinationer eller konstiga tolkningar av yttre signaler. Men, och det är ju här det blir spännande för mig, det innebär också att märkliga associationer kan dyka upp i medvetandet. Många associationer görs omedvetet när hjärnan febrilt söker bland det som är lagrat i minnet och som kan vara viktigt att få fram i en viss situation. För 50 000 år sedan när vi promenerade ut från den Afrikanska kontinenten var det antagligen effektivt att kunna göra snabba associationer i den nya miljön för att kunna använda de inlärda strategierna på nya djur och föremål. Idag, i den moderna världen, är det ibland framgångsrikt att kunna lösa problem från flera håll och att släppa fram ohämmad kreativitet genom filtren. Efter att ha sökt runt och forskat lite själv, verkar det också som att vi som har schizotypal personlighet använder metaforer i väldigt stor utsträckning. Kanske det är för att vi har lätt, eller inte kan låta bli, att associera något vi hör eller ser till något helt annat som får bli en symbol eller metafor för detta. Ett väl vårdat exempel på detta är min metafor om krokodilerna och gnuerna som får symbolisera problemen med stokastisk och deterministisk budgetering i flera systemnivåer, men jag har också rätt konstiga metaforer som ingen annan än jag förstår, och ibland inte ens jag :)

Men hur kan vi med dessa låga hinder ändå klara oss i samhället? RIsken är ju stor att problemen blir så stora att de innebär diagnis och sjukdomsbild. Det handlar om förmågan att sortera och analysera det som slinker genom filtren. Det krävs ett stort arbetsminne, logisk förmåga och traditionell intelligens för att kunna hålla alla uppfladdrande tankar i schack. Annars skär vi av oss en näsa eller springer till skogs. Klarar man detta blir man ett geni, klarar man det inte blir man galen. Allt är på en glidande skala från geni på ena sidan och galen på andra sidan. Jag hoppas att jag är på rätt sida i varje fall ;D

Jag själv är vidskeplig och tror på det ockulta, vilket passar in på schizotypala personer. Jag tror halvt på allvar på skogsvittra och spottar och ramsar när jag möter grodor och paddor och när jag passerar dimstråk över vägen :) Jag tror att enarmade banditer har en egen vilja och jag förvånas ofta över det jag säger. Samtidigt har jag ett stort arbetsminne (testa själva på cognitivefun.net) och har ett sinne för struktur och logik och jag är rätt intelligent (utifrån klassiska mätmetoder som hos Mensa). Med den nya forskningen om de kognitiva filtren, cognitive disinhibitions, som är nere och förklara effekterna på neurnnivå och med hjälp av närvaro eller frånvaro av kemiska substanser i våra kognitiva processer så kan jag nu förstå mig själv mycket bättre. Jag har fått en beskrivning av en av mina styrkor och en av min persons framträdande egenskaper.