På tillsammansdagen i fredags hade vi fantastiska samtal. Det hände massor i mitt huvud under dagen och det var så skönt att kunna slappna av i processen och bara delta med mig själv så som jag är när jag är mig själv :) Vi pratade lite om vilka vi är och vad vi vill vara och hur vi vill uppfattas. Jag satt med en bild i huvudet som jag använde till många av diskussionerna.
Är vi en tavla eller ett fönster?
En tavla kan vara vacker och väcka känslor och fylla ett tomrum på en vägg. Den kan vara anpassad till väggens övriga detaljer; tapet, panel, lister, fotografier osv. för att bilda en helhet. Den kan vara utmanande och bryta av mot det övriga för att skapa kontrast och dynamik. Men den är platt och statisk.
Ett fönster kan ge en vacker utsikt och komplettera en vägg på ett skönt sätt. Ett fönster kan släppa in ljus och komplettera stämningen i ett rum. Ett fönster ger olika påverkan beroende på vilken tid på dygnet eller året som vi vistas i rummet. Ett fönster går att betrakta ur olika vinklar och ger olika typer av information beroende på om du står nära eller långt bort. Det finns otaliga detaljer som kan förnimmas genom fönsterglaset. Ett fönster är en port till något större :)
Eller är det bara jag och mina projiceringar?
Genom att fönster kan du släppa in och ut människor, dig själv, saker, tankar…men det kan du inte i en tavla. Där kan du bara betrakta dessa företelser.
Visst är det större, men hmm, släppa in och ut människor – den metaforen måste jag grunna på ett tag :)
Har du aldrig tagit dig in genom ett fönster? Eller lämnat ett ställe genom att gå fönstervägen? En brist i din utbildning…;-)
Vad jag menar är att tavlan är stängd, den kan du bara forcera genom att göra sönder bilden men ett fönster kan öppnas och du kan ta in det du ser genom fönstret. Du kan göra det till en del av dig på ett påtagligare sätt än genom tavlan. Så tänker jag.