Jag har försökt få barnen att hjälpa till i hushållet men inte lyckats… förrän jag kom på hur våra hjärnor fungerar! 🧠

Barn brukar inte vara så intresserade av att göra hushållssysslor som att städa, diska, laga mat, duka osv. och det blir bara värre när någon av oss vuxna skärper tonen. När jag befann mig ensam vuxen med fyra barn över nyårshelgen började jag misströsta. 😨

Istället för att vädja och be om samarbete satte jag upp blädderblocksstället i vardagsrummet, drog fram ett nytt blad, gjorde fem kolumner och skrev dit våra namn. Under namnen listade jag ett antal aktiviteter som jag tyckte var viktiga, och jag lade också dit några som jag ofta gör, som att handla mat och skotta snö, men som nu skulle kunna vara möjligt för alla. Jag satte dit mina första kryss för att ha handlat och lagat lunch. 📄

När gruppen kom ner för att äta och såg blädderblocket med tabellen fattade de direkt vad det var. Innan jag sagt något frågade de retoriskt om alla fick ett kryss när man gjort en aktivitet, och de ifrågasatte att jag redan fått kryss innan de fått veta att det ens fanns en lista! 😤

Från den stunden tävlade om att få kryss i sin kolumn. En av dem surade till och med ur när två andra plockat ur diskmaskinen utan att “säga till”. När jag hörde den konflikten speglade jag dem med den omvända orättvisan vilket fick dem att börja skratta. Jag blev dessutom nyfiken på vad som hänt. 🤔

När vuxna “skärper tonen” och kritiserar barn för att inte göra hushållssysslor, aktiveras flera psykologiska och neurobiologiska mekanismer. När barn känner sig hotade eller kritiserade, kan amygdala aktiveras, vilket leder till en “kämpa eller fly”-reaktion snarare än hjälpsahet eller samarbete. Det triggar en reaktion stunden men det kan också minska deras vilja att delta i hushållssysslor över tid eftersom aktiviteten blir kopplad till negativa känslor. 😡

Införandet av en tabell med kryss för utförda hushållssysslor tillgodoser barnens behov av självbestämmande och kompetens. Varje kryss fungerar som ett bevis på deras kompetens och framsteg. Dessutom introducerar tabellen ett element av spelifiering i hushållsarbetet. Att samla kryss kan upplevas som ett spel där varje kryss är en poäng eller belöning, vilket kan stimulera dopaminutsöndring i hjärnan, särskilt i områden som är kopplade till belöning och motivation, till skillnad från amygdalas reaktioner. Barnen får inte bara tillfredsställelse av att känna sig kompetenta utan också en neurovetenskaplig neurokemisk “belöning”. 🎉

Det här gäller även oss vuxna! 👷🏼‍♀️

När vi använder vårt ledarskap och:
▸ Uppmuntrar självbestämmande
▸ Bekräftar bidraget till helheten
▸ Ger positiv förstärkning till prestationer
▸ Följer upp arbetet med en spelifierad ansats

Då tillfredsställs våra grundläggande psykologiska behov. Då triggas positiva neurokemiska reaktioner. Då mår vi bra, då presterar vi bra! 🌟

Vi vill väl må bra? ❤️