Det blev många olika experiment och utforskande skapande med annat än de symmetriska mandalas jag inledningsvis tänkt göra. Jag testade lite mellan varven och läste lite bloggar och såg på några Youtube-videos men till slut fokuserade jag och satte mig för att skapa lite på allvar. Det var enormt roligt. Jag fotade råmaterial till mandalas under alla skapardagar och har inte kommit halvvägs igenom alla de idéer jag fick. Och jag kommer inte att kunna producera en tiondel av de avancerade mönster som jag kan se för mitt inre! Det är få förunnat att hitta energier i symmetrier och mönster. Jag får ödmjukt se mig som en nybörjare som bara sniffat lite på blomman, snarare än att se mig som trädgårdsmästaren.
Den första mandalan som jag gjorde var väldigt basic och jag gjorde lite fel när jag klippte och klistrade och kopierade och roterade. Så den känns inte balanserad utan ger ett intryck av att snurra. Är det medsols eller motsols? Nja, det beror på hur jag kikar på den. Men den blev fin med de olika färgerna och det väckte inspiration. Höstens växter och färger blev plötsligt lockande att arbeta med. Jag tog fram kameran och började fotografera inomhus. Med nya ögon tittade jag mig omkring för att se vad som fanns att arbeta med.
(c) Emma Rosqvist 2017
I Emmas tavla som är under målning hittade jag mängder av fina färger och detaljer. Alla hus i alla olika färger gav underbara mönster när jag formade om dem till mandalateckningar. Och plötsligt fick de en annan energi och annan mening. Denna gröna väcker tankar till Förtroendefullt Samarbete och begreppet Grön Zon där vi har ett samarbetsorienterat förhållningssätt. Dessutom blir bilden väldigt vacker eftersom den innesluter ett fält av rött som är accepterat och en naturlig del av ett dynamiskt arbete i den gröna zonen.
(c) Emma Rosqvist 2017
I samma tavla finns moment av helt annan kaliber. Tydligare linjer och kraftigare gränser med spetsigare former. Den känns mer hotfull och representerar på att underbart sätt begreppet Röd Zon som präglas av ett konkurrensinriktat förhållningssätt där alla är potentiella fiender. Formerna är väldigt enkla och grundstrukturen i dessa mandalas är byggd på enstaka lager med samma fotografi som grund för mönstren. Så jag ville testa mer. Kameran på axeln och ut i kvällen för att söka fler motiv att experimentera med.
Och experiment blev det. Med råge! Den här mandalan blev av helt annan karaktär än de övriga. Byggd på kvällsbilder från Götaplatsen och Liseberg samt levande ljus fotograferade med macro inomhus. Tre bilder monterade i symmetriska och cirkulära mönster. Det blev en groteskt stor bildfil – 8184 x 8184 och över 500Mb stor! Jobbig att handskas med. Och dessutom finns det väldigt lite känsla och uttryck i den. Det är ett exempel på ett mer tekniskt experiment än något som sprungit fram ur ett känslomässigt arbete med uttryck.
Den mandala som jag är mest nöjd med är den sista jag gjorde. Färger och former är mer harmoniska och den bygger på samma motiv men med klipp från olika delar av bilden. Den är inte klar och jag vill fortsätta arbeta med den. Men uttrycket i den är starkt och jag får en skön känsla av djup och mystik med naturen som värd. Jag ska ta mig mer tid för att hitta vidare i den här bilden och se vad jag vill komplettera den med. Är de vassa kanterna representativa och vad händer i de mörka områdena i ljungriset. Det finns mycket kvar att utforska. Skönt är väl det.
