Så är det äntligen dags! Den stora konferensen Sundsvall 42 är i full gång! Jag har hunnit vara med på ett av spåren på Arena 42 och det var riktigt bra :) Jag satt med på Öppenhet, delaktighet och samproduktion. Jo, precis, det är syskonet till delkonferensen med samma namn, så jag var i rätt sällskap ;) Vi lyssnade till bra föreläsare och hade väldigt bra diskussioner. Vi är kvar i samma frågeställningar som jag upplevt tidigare – varför lyckas vi inte med ett större genomslag för öppna tjänster i offentlig sektor. Det kan vara frustrerande att inte komma framåt, men trägen vinner Mod, förståelse, trygghet var tre ord som nämndes i slutdiskussionen för dagen.

Jag själv hade en helt egen tanketråd, kanske uppmuntrat av besök hos min terapeut tidigare på eftermiddagen. Där pratade vi om att jag behöver lyssna på mina egna önskemål och lita till min egen vilja. Jag behöver bli tydligare i vad jag vill och deklarera vem jag är och vart jag ska. Kopplat till seminariet drog jag så i tråden personlig integritet, gräsrotsmakt och skunk-works :) Mycket av det vi ser inom den öppna arenan upplever jag kommer från ett undergroundarbete utfört av en mängd människor drivna av ett eget engagemang, inte något som beslutats av deras närmaste chef eller andra potentater högre upp!

Problemet med offentlig sektor i öppna tjänster är att det förlitas för mycket på beslut i chefsleden på tjänstemannasidan…i bästa fall, och beslut på politikernivå…i sämsta fall! Min idé är att vi skulle bygga en webplats dit alla, offentliga som privata, kan bidra med öppna lösningar. Lösningar i form av arbetssätt, modeller och metoder, tips och tricks, verktyg och kanske hela system. En open source för ALLT :) Det är gratis och fritt att bidra och tanka. Den som bidrar med mest kvalitativt och användbart får poäng och creddas på sajten, och blir den tillräckligt stor kan det bli EU-pengar eller media till de på Top10 ;) Vad sägs om det va?

Imorrn ska jag ha min egen föreläsning. Nervöst? Inte alls. Jag har fått för lite förberedelse för att vara nervös. Nu är det pragmatisk och jag har laddat en presentation med 30-40 fotografier, och två fraser text :) Nåt måste jag ju göra för att sticka ut och märkas i mediastormen ;) Tyvärr finns inte min presentation eller föreläsningstext ute på bloggen. Jag hinner inte helt enkelt. Men det bevisar å andra sidan att jag lärt mig att dra en gräns nånstans för hur mycket jag kan hinna med, hehe ;)