Läser med fascination om Anna Odell och andra wacko konsnärer. Det är ingen ände på hur många spaltmeter de får i media, och jag är med detta inte bättre alls :) Igår skrev DN – Anna Odell åtalad om att hon åtalas för sin installation av sig själv där hon spelade akut psykiskt sjuk och påkallade omgivningens uppmärksamhet och räddningspersonals arbetsinsatser.
Se också övriga artiklar i samma serie om Victor Marx härbärge i DN – Konstelev petas för husprojekt, DN – Konsthögskolan anmäler sig själv och DN – Bakgrund samt Atonbladet – Hon åtalas för sitt konstverk.
Det jag förundras över är vad konst är – egentligen. Jag är ju fotograf och har tänkt mycket på vad jag vill göra med mina bilder. Jämfört med ovan nämnda konstnärswannabeer kan säkert mina idéer uppfattas som naiva och rätt patetiska, men jag vill beröra och ge någon form av känsla med mina bilder. Ibland fångar jag det vackra och vill förmedla en varm och skön bild som kan ge upphov till minnen av mysiga stunder. Ibland vill jag ifrågasätta och sätta igång andra känslor och tankar. Mina bilder av fångläger och tortyrsituationer med legogubbar i utställningen Krig och fred är ju ett exempel på att jag vill få människor att må dåligt och fundera över vår värld.
Där liknar jag nog Odell och Marx som också vill skapa debatt och väcka tankar. Men Odell har i hemlighet utsatt andra för obehag, och det känns tveksamt som konstform. Dock förvarnar jag ju inte med mina starka bilder på plågande tortyrsituationer, så hey, vem är jag att klaga ;)
Däremot så har Odell falskeligen ryckt ut räddningspersonal som kunde behövts på annan plats, Marx har brutit mot lagen och byggt utan byggnadslov. Där går en viktig skillnad tycker jag. En konstnär kan inte ställa sig utanför lagen – och tro att han eller hon går fri! En konstnär bör tänja på gränser och kunna flytta fram positioner och våga ifrågasätta det invanda och bristfälliga. Det kan däremot aldrig finnas gräddfiler där man med konsten som försvar kommer undan ansvaret och eventuella påföljder för sitt eventuella brott! Odell verkar ha fattat detta som hon nämner i SvD – Anna Odell: Det var ingen överraskning.
Om detta skulle ske skulle ett av fundamenten i vårt samhälle helt raderas och vi skulle alla kunna kalla oss konstnärer och begå vilka brott som helst. Det funkar ju inte alls. För konstens skull – ta ditt straff!
Med Odells logik så kan jag bryta mig in hos henne, stjäla alla hennes grejer, hålla vernissage med hennes grejer utställda som “konstverk” och sälja dem utan att bli åtalad för häleri…Intressant tanke…
Intressant tanke och ett bevis för det hålögda i den logiken :) Du skulle däremot kunna göra allt det, kalla det för konst, och ställa ut hela den handlings-kedjan men då förväntar jag mig att du tar emot åtal och straff med öppna ögon ;) Det får gärna kallas konst det med…
ha… det vore väl ingen konst!? ;)
Men humor, det är konst det :D