Sitter uppkopplad i 115kbs via mobilen (det är för dyrt att köpa internet av SJ och jag har flatrate på Telia) på tåget hem till Sundsvall och pluggar intersektionalitet. Söker lika patetiskt och desperat som vanligt ute på Internet efter infall och inspiration som kan hjälpa mig fram mot uppsatsens betygsgenererande innehåll och hoppas och tror att jag ska slippa ett betygsgenerande innehåll :)
Jag surfade runt och råkade läsa en debattartikel, Aftonbladet – Sameland åt samerna, om samers rättigheter och Sveriges negligerande beteende om samernas bristande förutsättningar. Artikelns ursprung är att samerna stämmer svenska staten i Gällivare tingsrätt, SvD – Därför stämmer vi staten. Debattartikeln var väldigt intressant och gav en något mer fördjupad bild och annat perspektiv än vad jag haft till tidigare. Diskussionen på webplatsen var dock extra intressant denna gång. Det hördes röster från andra läsare om att det var skillnad på samer och samer! Då hade jag nyss läst en essä om ungerska judar under Förintelsen, Gula stjärnor och byxinspektioner, som bland annat handlade om att det var skillnad på judar och judar.
Det är ju alltid så lätt att kategorisera och tro att vi hittat rätt perspektiv, rätt ramar och begrepp att beskriva verkligheten på. I själva verket är det ju så att alla indelningar vi kan hitta och alla sätt att på något sätt generalisera vår omvärld eller oss människor faller på sin egen orimlighet. Jag drog ett skämt, ganska elakt med tanke på att det var på en workshop/föredrag, en gång om just detta :) “Det är ju allmänt känt att vi människor går att dela in i ett antal tydliga kategorier som vi var för sig kan studera! Eller hur?” Gruppen svarade ja och nickade mumlande. “Problemet är bara att vi har sex miljarder kategorier så det skulle ta en jäkla tid att jämföra dem alla!” Hahaha :) Ridå, asgarv :D
Nej, det är alltså skillnad på renägande samer och övriga samer. Det är skillnad på samer som bor i Sápmi och samer som bor i förskingringen. Det är skillnad på kvinnor med utländsk härkomst och män med utländsk härkomst i rekryteringssituationer i storstadskommuner. Dessutom påverkar klass och utbildning, och religion och sexuell läggning och ålder och…ja ni hajar. Det var det just denna artikel gav, att intersektionella analyser inte är så enkla eftersom de kan bli väldigt komplexa – vi människor har ju svårt att ha koll på fler än tre saker samtidigt – heterosexuella män över fyrtio ännu färre – och därmed svåra att förstå och dra generella slutsatser ur.
Kvar att beskriva nu innan jag kommer fram är vilka fler nackdelar jag ser med intersektionella perspektiv, och vilka exempel i boken Kors & Tvärs jag kan hänvisa till. Källhänvisningar är för vetenskapliga skrifter som blod för hjärtat – hyfsat viktigt ;)
