Det är som vanligt väldigt mycket. Dessutom är det som alltid ännu mer strax före semestern. Just nu är det dock mer än det brukar vara, både jämfört med vanliga fall och andra perioder före tidigare semestrar. Jag har gått och skrockat förnöjt över att jag haft mycket att göra, många uppdrag och att jag ständigt får context-switcha. Jag har analyserat mig i kognitionskursen och sett på de tankeprocesser som jag driver under en hektisk dag där jag har stora utmaningar att hålla arbetsminnet intakt när det ringer och mejlas och byts möten stup i ett. Jag påbörjar ett arbete och laddar arbetsminnet med mängder av intressanta mojänger och etfersom jag är duktig på att hålla många saker i minnet samtidigt är jag effektiv och hittar lätt mönster och samband och kan associera mellan dessa snabbt. Men när det ringer eller dyker upp ett mejl eller ett nytt möte som ska starta så måste jag switcha ut det jag har i skallen nu och byta till nya mojänger för det nya mötet. Det tar tid och det innebär en risk att glömma bort det jag tänkte på tidigare. Jag har dock lite tekniker för detta och skriver mycket anteckningar just för att underlätta dessa korta minnes-switcher och för att komma ihåg bra idéer som annars riskerar att ramla ur systemet innan de fastnat i hjärnan.

Det svåra är dock att det ofta blir så att jag gör flera saker samtidigt. Jag sitter på ett möte samtidigt som jag skriver på ett mejl eller en sammanställning av förra mötets resultat som jag måste komma ihåg :) Då krävs det att jag momentant kan switcha mellan de två arbetsområdenas minnesmojänger. I ena stunden ställa frågor eller kommentera på ett möte, och i andra stunden fortsätta rita på planen för nästa möte… Jag klarar det också, och jag gör det jäkligt bra! Jag blir inte så närvarande som jag vill vara eller som jag brukar bli, men det går…på andras bekostnad dock. Problemet är att det drar sjukt mycket energi och det kostar alltså rent kroppsligt att arbeta så. Jag märker att jag blir trött och att hjärnan behöver mer bränsle och oftare. Det finns ju hälsokost som hjälper till men frågan är om det egentligen funkar eller om det bara är en placeboeffekt. Kolhydrater och fysisk träning är dock bra för trötta hjärnor…

I fredags sov jag över ett möte jag skulle ha direkt på morgonen och det är inte riktigt likt mig. Kroppen skrek dock på sömn så det var säkert rätt gjort. Jag tycker dessutom om mig lika mycket efter det som innan så det är nog ingen större fara. Jag är väl också rädd att misslyckas (se detta coola inlägg från Paulo Coelho i frågan), men det inkluderar inte översovnongar. Det ger dock en signal att jag bör minska mina åtaganden och ta semester :) Ett av de mer intensiva uppdragen tog slut förra veckan, och med många och stora applåder levererade vi ledningsutvecklingsprogrammet med ledningsgruppens kommentar till middagen “Det bästa som hänt under min tid på företaget!” :) Skoj att höra och skönt att höra eftersom vi var lite kritiska mot resultatet hehe ;)

Så högst uppe på bollen, med balansen för ögonen, försöker jag att hantera livet. Helgen gick åt till födelsedagsfirande fullt ut och jag varken jobbade eller pluggade. Hann mysa med familjen på Himlabadet och i ryggisspåret. Kickade igång styrelsearbetet i Nolby Alpina SK i söndags kväll och det är väl det enda orosmolnet för gudarna ska veta hur mycket tid mitt engagemang och min stora mun kommer att kräva av mig ;D Men det blir till hösten det…
…nu cyklar jag hem för att få igång hjärnan efter en contextswitchad dag ;)