Makt är en märklig mekanism. Alla har det, alla reagerar på det men inte så många reflekterar över eller känner av det i stunden. Vad är makt då? Enligt wikipedia så definieras makt rätt spännande så här: “Makt är ett relativt begrepp, som förutsätter minst två parter: en part A som begär något, och en annan part B som uppfyller denna begäran. Premissen för att A skall ha makt är att B är beroende av A. Beroendet kan vara olikartat till karaktären, och A kan i vissa fall framkalla detta förhållande.“. Just det här att det krävs minst två parter är rätt häftigt. det innebär att makt inte finns om man är ensam :) Dessutom finns makt om B är beroende av A! Och A, som är den som har makten, kan framkalla det. Men det kan även B, som kan se sig själv som beroende och framkalla en ökat maktbild hos A. Detta utan att det är medvetet agerande hos både A och B.
Makt är ju nåt som finns i alla relationer. Oavsett graden av obereoende så finns där makt med i spelet. Det som kan vara fallet med två oberoende parter är att deras makt väger lika tungt och inte påverkar relationen åt något håll. Makt är också något som ofta förknippas med formella titlar och rätten att besluta. Tyvärr så räcker inte den definitionen. Makt följer inte bara med ett yrke; chefs, ordförande, president, lärare osv. Makt byggs upp av massor av parametrar, och de allra flesta är parametrar som värderas av andra personer, dvs B värderar makten hos A. B kan uppfatta A som kunnig inom ett specialområde, mycket erfaren, med hög ålder, med låg ålder, som manlig, självsäker, öppen, lyssnande… Det finns många saker som kan bygga bilden av en person med stor maktbas. Maktbas är den makt som en person besitter i relationen med en anna person, och som påverkar all kommunikation och allt samarbete. Den basen lägger grunden för den makt som kan utövas med och mot den andra personen.
Det här fungerar väldigt bra om den formella makten harmonierar med den uppfattade maktbasen, och om person A agerar korrekt utifrån förväntat beteende. Dvs. om person A uppfattas ha en stark maktbas och använder sig av detta i arbetet genom att driva arbetet, vara tydlig med sina förväntningar, dela ut ordrar och instruera människor – då harminierar agerandet med den uppfattade maktbasen. Men, om person A inte inser sin tyngd och sin starka maktbas och agerar öppet och lyssnande för att höra andras åsikter och idéer – då kan det agerandet sätta myror i huvudet på personer som uppfattat A som maktstark och dessutom om de är vana vid en auktoritär ledning sedan tidigare kan beteendet vara svårt att förstå. Om person A dessutom verkar tveksam eller kanske till och med rädd – då sänder det motriktade signaler vilket ökar förvirringen.
En person A med stark maktbas som vill arbeta lyssnande och coachande kan behöva arbeta en hel del med sina relationer med andra människor. Det är viktigt att ha en insikt i hur stor kostymen är, dvs hur tung maktbasen är och vad den består av. Det är också viktigt att ta hjälp av den insikten och vara tydlig mot omgivningen med varför person A vill arbeta med mindre auktoritet och mer delaktighet och att det inte ska förväxlas med osäkerhet eller rädsla.
Fast paradoxen är ju att en person med stark maktbas kan vara öppen med sina “svagheter” som rädsla, osäkerhet, okunskap osv. för denna öppenhet bidrar oftast till att öka känslan av makt. Den som vågar berätta om sin rädsla är modig. Den som erkänner sina svagheter är stark. Den som inser att man aldrig blir perfekt är perfekt. Som wikipedia också deklarerar, att A kan framkalla ett maktförhållandet, så går det alltså att skaffa sig makt genom att berätta om sin rädsla, erkänna sig svag osv. En person som vågar detta skaffar sig makt.
