I denna delkurs ger vi oss på ett försök att använda oss av den sociala dimensionen av inlärning. Den sociala dimensionen innebär att vi har uppgifter att genomföra i grupp, och att sedan föra diskussioner kring dessa. I delkursen moderna inleddes riktigt intressanta diskussioner som kunnat mynna ut i något mer, men som p g a uppgiftens utformning inte nådde hela vägen fram, och nu får vi chansen igen.
Att diskutera kring kurslitteraturen är också ett sätt att ta till sig den och att få göra detta mot ett bollplank borde främja inlärningen. I de fall detta sker inom en kurs, sker ju också diskussionerna utifrån gemensamma intressen och mot gemensamma mål.
Gruppuppgifter kan ta mycket tid och ibland kännas ineffektiva, därför blir en utmaning att försöka balansera tidsåtgången för gruppuppgiften gentemot den tid som måste användas för den individuella inläsningen.
De individuella uppgifterna är av mer klassiskt snitt och vad gäller dem känner ni er säkert lite varma i kläderna, efter att ändå ha löst ett antal sådana uppgifter på vägen.
Som vanligt lägger jag stor vikt vid dialog och uppmanar er att ställa frågor och ge kommentarer på kursens upplägg och oklarheter i denna, så att vi kan föra en dialog kring detta.
Mycket går att relatera till litteratur och frågor som diskuterats tidigare under kursernas gång, och vi har läst så pass mycket sociologi att vi förväntas göra kopplingar tillbaka till teorier vi har stött på tidigare, men jag är inte säker på att det gör den kritiska läsningen lättare, kanske tvärtom. Däremot är jag duktig på att strössla med referenser som jag har i böcker i och om sociologisk teori från tidigare kurser. Jag har en samlad referenslista med böcker jag refererat till tidigare.

De första fem veckorna ägnas åt att lära känna litteraturen genom att förbereda en presentation i grupp kring en av böckerna på kursen och sedan diskutera litteraturen i diskussionsforum. I dessa diskussionsforum förväntas den grupp som förberett presentation kring en bok också leda diskussionen. Den senare delen ägnas åt att individuellt lösa uppgifter, dels i form av en skriftlig inlämningsuppgift kring den litteratur som ingår i kursen och dels i form av en skriftlig analysuppgift.

Uppgift: I gruppuppgiften ska ni tillsammans i grupp förbereda en presentation kring tilldelad litteratur (i min grupps fall är det Keith Testers bok Moral Culture). Ni bestämmer arbetsgången gemensamt i gruppen med utgångspunkten att alla förväntas deltaga aktivt. Ni kommer att ha tillgång till ett eget forum per grupp, där ni kan diskutera litteraturen och bilägga det dokument ni sedan kommer att arbeta med inför inlämning. Jag kommer också att ha tillgång till era forum och ni kan räkna mig som en vilande medlem av gruppen, men som kan göra en del inlägg efter vägen.

När ni sedan känner er färdiga med er presentation bifogar ni den i det allmänna forumet för gruppuppgiften med en kort kommentar till era kollegor på kursen. Utifrån den inlämningen finns det sedan rum för diskussioner i den större gruppen.

Några frågor som kan vara vägledande i presentationen är:
a) Vad är huvudbudskapet? Vad vill författaren få sagt?
b) Hur framförs budskapet? Vilka utgångspunkter har författaren för sin framställning?
c) Hur har era diskussioner i gruppen gått? Hur har ni närmat er dessa frågor och kommit fram till den presentation ni gör under a) och b)?

Examinationen av uppgiften är att ni lägger in er presentation och kan diskutera den i de diskussionsforum som kommer att läggas ut kring respektive bok och grupps presentationer. Gruppuppgiften bedöms som antingen godkänd eller icke-godkänd. Den skriftliga gruppuppgiften att lägga in i diskussionsforum ska omfatta ca 3 sidor.

Svar: Delkurs 3 – Uppgift 1 – Presentation Tester RevA

Betyg: Godkänd

Uppgift: Diskutera begreppen modernitet, moral och nationalism var för sig och jämför de olika synsätten som framförs kring dem i kurslitteraturen. För att göra detta, beskriv hur de respektive begreppen diskuteras eller refereras till i de olika böckerna. Vägledande kan vara att utgå från den bok/böcker som mest uttalat diskuterar respektive fenomen/begrepp och sedan relatera övrig litteratur till denna diskussion. Redogörelserna kring respektive fenomen/begrepp och jämförelsen mellan synsätten på dem ska motsvara fem (max 6) sidor skriven text.

Svar: Delkurs 3 – Uppgift 2 – Begreppsdiskussion RevA

Betyg: B. Med kommentaren att den redogörande uppgiften är väl genomförd vad gäller både redogörelser och jämförelser. Det jag saknar är i ännu högre grad ”egna” slutsatser kring vad du tar ut som likheter och skillnader i författarnas resonemang. Kanske borde Bauman också fått spela en större roll i beskrivningen diskussionen kring vad moderniteten ”är” och innebär…

Uppgift: I denna uppgift ska ni jämföra och diskutera litteraturen utifrån ett eget valt problem och frågeställning. Denna uppgift ger stor frihet i att fritt välja ämne, men kom ihåg att bedömningen av uppgiften sker utifrån er förmåga att jämföra och diskutera litteraturen på kursen mot det problem och den frågeställning ni har valt.

Centralt i bedömningen blir hur väl ni applicerat litteraturen till det valda problemet. Kom ihåg att använda dig av kurslitteraturen för att lösa uppgiften, även om du också kan komplettera med andra referenser.

Den skriftliga uppgiften ska omfatta mellan ca 3 sidor (max 4).

Svar: Delkurs 3 – Uppgift 2 – Problemanalys RevA

Betyg: B. Analysuppgiften är mycket välskriven, men frågan är om det inte tas för många steg mellan litteraturens resonerande i stora drag och din användning av dessa för ”ditt” specifika ändamål att undersöka en organisation. Den genomgående kritiska diskussionen kring de tre begreppen modernitet, moral och nationalism som finns genomgående i litteraturen försvinner till stor del i din diskussion. Din diskussion blir således lite vid sidan av litteraturen och mer allmänsociologisk kring gränsdragningar kontra gemenskap, byråkrati/organisation i det moderna samhället. Du är mycket övertygande i din användning av litteraturen och bra på att hitta referenser för dina resonemang, men du kan exempelvis fundera över hur många steg du går när du går från en diskussion kring nationalstaten och nationalism, för att hamna på organisationsnivån. Du behöver egentligen inte den nationella nivån för att beskriva dynamiken i organisationer, enheter och grupper. Det finns annan teori att tillgå på den nivån, även om den givetvis förhåller sig till den nationella (och även internationella och globala nivån).

Med andra ord är min bedömning att det finns frågetecken kring hur väl ämnet relaterar till kurslitteraturen. Att ämnet är sociologiskt intressant är det däremot inte fråga om, men det finns mer applicerbar litteratur inom sociologin. Det finns ju t o m något som heter organisationssociologi…
Tack för denna kurs och lycka till med nästa!
Hälsningar
Jonny