Mitt uppe på fjället, bland ohemula mängder mygg och knott, sker gruppdynamiska processer konstant :) Redan i helikoptern på väg upp fick vi reda på att det fanns andra fiskare på plats. Vi var genast vi, och de var genast dom. Vi, fyra grabbar med en hel del tävlingsinstinkt avseende fiske började prata mer om oss fyra som grupp än om vår indelning i tältlag eller i individuella fiskare. När Per, vår evige nestor, krokade en öring på 1,3kg på fluga redan första kvällen var det förutom nytt rekord för fiskaren själv, också en stor triumf för hela gruppen, den så kallade Gavas-gruppen. Vi tog alla åt oss äran och delade broderligt på festskålarna till middagen :)
Att vi andra inte fick nåt spelade väl inte in, eller? ;)
Fantastiskt! I ditt inlägg från den 28 skriver du “Nu är jag bortkopplad ett tag” och det går givetvis att tolka.
Jag tolkade det som att du inte skulle finnas tillgänglig i bloggosfären på ett tag. Ett tag = tills du lämnat fiskarna i fred.
Men si, ett inlägg kommer mitt i fiskeresan och naturligtvis handlar den om en parallellprocess mitt i fiskeriet.
Man kan ta Peter ur processen men man kan inte ta processerna ur Peter :-)
Typ :) Coolt att det går att tolka på så många olika sätt :)
Att det är dåligt fiske går ju oxå att tolka ;)
Ja man kan tolka det mesta och dåligt fiske kan man ju vrida på och hävda att det är desto bättre grupputveckling istället. Vem sjutton har tid med öring och harr när man är mitt inne i en intressant diskussion om giraffspråk, kuber, linjer eller gruppdynamik?
Som den lilla multimaskin jag är så klarar jag både fisket och diskussionerna :) Angående tolkningar så skulle vissa kalla fisket för okej, kanske till och med suveränt. Vi har ätit fisk, kokt öring båda dagarna och dessutom fick ‘vi’ en fin, stor rekordöring. Men jag tror att vi jämför med andta år och vet hur det kan vara när det är som bäst, stilla vind, sländkläckning och mumsande kilosbitar i ytan. Det är en suverän upplevelse att vara med om och något jag drömmer om att få uppleva. Det har inte kommit i år och tills dess är det lite dåligt fiske ;) Nu regnar det, men det lättar och myggen är på väg tillbaka, så nu kanske…
Å vad jag är glad att jag inte har detta intresse för att dra upp fisk eftersom det så ofta är förknippat med mygg och knott. Står knappt utmed tanken på att umgås med dem.
Men jag håller naturligtvis mina tummar för att du ska få storöringen på kroken och slipper alltför många kliande myggbett.
Nja, nån storöring blev det ej. Myggbett fick jag i massor, kanske inte fullt tusen stycken men ett par hundra på varje arm, hundra i nacke och ansikte och så buntvis på magen och ryggslutet och fötterna där de rackarna bet genom tyget. Men jag lät myggen bita :) och det gjorde att betten inte kliade eller svällde upp. Knotteländet däremot var starka i både bett och gift och lämnade nästan små bölder efter sig ;)
Men vad gör det att sakfrågan är så bedrövlig, när det dels är ett trevligt sammanhang och sällskap samt möjlighet till intressant reflektion ;)